Inför världsledare och andra högt uppsatt företrädare för en rad länder har Kinas president Xi Jinping i två dagar marknadsfört jätteinitiativet som omfattar ett stort nätverk av hamnar, järnvägar, vägar och industriparker som syftar till att återuppliva gamla handelsvägar från Asien till Europa och Afrika.
Vissa ser Pekings initiativ som del av ett geopolitiskt maktspel medan Xi insisterar på att Sidenvägen är öppen för alla. När det var dags att summera toppmötet framhöll den kinesiska presidenten att man lyckats nå brett samförstånd och uppnått positiva resultat.
"Höga ambitioner"
- Det är väldigt tydligt att Kina lägger väldigt mycket kraft på det här och har väldigt höga ambitioner. Och intresset är stort från många länder, säger infrastrukturminister Anna Johansson (S), som deltog under mötets första dag.
- Jag har fört fram att vi i grunden är positiva till initiativet, men att det är viktigt att det sker på ett sätt som främjar hållbarhet, att upphandlingar sker med transparens och att arbetstagarnas rättigheter beaktas.
Men fortfarande finns inget jättekonkret att förhålla sig till, vilket gör det ganska svårt att bedöma i vilken utsträckning som Sverige berörs, enligt Johansson.
- I vårt intresse ligger att se på vilka förutsättningar som finns för att svenska företag ska kunna vara med och exempelvis lägga anbud inom ramen för det här initiativet. Vi kommer naturligtvis att följa frågan väldigt noga, säger hon.
EU-missnöje
Flera europeiska länder – Frankrike, Tyskland, Estland, Grekland, Portugal och Storbritannien – har indikerat att de inte tänker skriva under ett av mötets toppdokument om handel, skriver nyhetsbyrån AFP som talat med en anonym diplomat. Anledningen ska vara att dokumentet inte i tillräckligt stor utsträckning tar upp europeiska hjärtefrågor rörande insyn i offentlig upphandling och sociala och miljörelaterade normer. Sverige var inte med i den handelspanel som tog upp dokumentet.
Nästa toppmöte om den nya Sidenvägen, även känd som "Ett bälte och en väg", kommer att hållas 2019.
Fakta: Tusenåriga Sidenvägar
Rutterna som sedermera blivit kända som den gamla Sidenvägen var handelsleder västerut från Kina, troligen etablerade ungefär 1000 år före vår tideräknings början.
En av karavanlederna gick till Indien, en annan till nuvarande Istanbul i Turkiet.
Sidenvägarna slogs ut först kring år 1500, då sjövägen runt Afrika effektiviserade transporterna.
Fakta: Exempel på Sidenvägensatsningar
Järnvägar:
Sammanlagt 51 rälsförbindelser mellan europeiska städer som Madrid, London och Duisburg och kinesiska metropoler. Godstågen är dubbelt så snabba som fraktfartyg och mycket billigare än flygtransporter.
Kina bygger också linjer söderut, till Laos och Thailand.
En vision är att det en dag ska gå snabba persontåg London–Bangkok som ska ta högst två dygn.
Hamnar:
Turkiet: Kumport, väster om Istanbul, har köpts av statliga kinesiska bolag.
Pakistan: Gwadar vid Arabiska sjön förbinds landvägen med Kashgar i kinesiska Xinjiang. Gwadar får också en ny internationell flygplats.
Industriområden:
Malaysia: I Kuantan ska stål, aluminium och palmolja hanteras i stor skala.
Vitryssland: Sedan 2014 pågår bygget av Kinas största industriområde utomlands, i Minskområdet.