Ansökningarna gäller de garantiavtal som måste komma på plats, mellan banker och Riksgälden, för att den garanterade utlåningen till de krisdrabbade företagen ska kunna komma igång.
Alla företag utanför finanssektorn med säte och sin huvudsakliga verksamhet i Sverige – allt från enskilda firmor till börsbolag – får ansöka om de garanterade lånen, där Riksgälden går in och tar 70 procent av risken medan den utlånande banken står för resterande 30 procent.
Till livskraftiga företag
Akuten kommer enligt nuvarande plan att erbjuda treåriga garantier under tre månader: april–juni. Och de ges bara om lånen som garanteras går till företag som drabbats av coronakrisen, men som i övrigt kan beskrivas som livskraftiga.
– Vi hoppas att det bidrar till att fler företag kan överleva och kan övervintra genom den här svåra tiden, säger riksgäldsdirektören Hans Lindblad.
TT: Vad avgör om ett företag är livskraftigt i den väldigt dramatiska ekonomiska situation vi befinner oss i?
– Man tittar på om företaget var livskraftigt före chocken. Att bedöma livskraftigheten just nu, mitt i krisen, det är inte det som man vill göra, säger Lindblad.
– Hade man en affärsverksamhet som gick bra innan krisen är det ett tecken på att företaget var livskraftigt, tillägger han.
Statens garantier för lånen villkoras av en kreditprövning av banken. Låntagarna får, om de tar garanterade lån, inte heller besluta om några nya bonusar eller rörlig ersättning till ledande befattningshavare.
Inget utdelningsförbud
Men det råder inget förbud mot utdelningar.
– Man ska undvika att göra det och man bör inte göra det. Men det är inget utdelningsförbud, säger Lindblad.
– Det är ju fullt rimligt att man behåller kapital i bolaget, i synnerhet om man ska ha statligt stöd. Då ska man naturligtvis inte tömma bolaget på kapital och göra det mer sårbart, tillägger han.
Företagsakutens totala ram för garantier ligger just nu enligt riksdagsbeslut på 100 miljarder kronor, vilket kan jämföras med den årliga företagsutlåningen i Sverige på flera tusen miljarder kronor.
– Det är 100 miljarder vi garanterar. Men garantin är ju 70 procent av lånet, så själva lånebeloppet blir faktiskt större. Man måste lägga till den delen på 30 procent där banken tar risken, säger Lindblad.
Rörlig avgift
Fördelningen på garantierna per bank kommer att ske utifrån hur stor befintlig utlåning bankerna har till små och medelstora företag. Och den garanterade delen av lånen kommer ha en rörlig avgift som sätts utifrån risken i lånet.
– Det minsta man får ta i avgift är 0,5 procentenheter på den 70-procentiga delen av krediten. Sedan stegas det där upp beroende på hur stor risk det är, säger Lindblad.
– Hela räntan är en förhandling mellan bolag och bank, tillägger han.
Joakim Goksör/TT
Företagsakuten är ett nytt garantiprogram, där Riksgälden ställer ut kreditgarantier så att i första hand små och medelstora företag i Sverige som drabbats av coronakrisen kan få nya lån eller refinansiera sig när befintliga lån löper ut.
Formellt kan alla företag, oavsett storlek, ansöka om lånen. Alla branscher utom finansiella företag omfattas av garantin.
För att få garanterade lån måste företagen klara en kreditprövning och kunna visa att verksamheten var livskraftig innan krisen slog till. Ansökan om att få ett statligt garanterat lån lämnas in till företagets bank.
Ett villkor för att få ett garanterat lån är att företagen åtar sig att inte besluta om nya bonusar eller annan form av rörlig ersättning till ledande befattningshavare i företaget under lånets löptid. Utdelningar måste också hållas på rimliga nivåer, enligt regelverket. Den garanterade kreditgivningen bör inte heller användas för vinstuttag som inte kan jämställas med normalt löneuttag.
Garantiavgifterna (som banken betalar) kommer att ligga på mellan 0,53–1,03 procent på den garanterade delen av lånen. För de mest riskutsatta företagen kan banken få betala en ännu högre garantiavgift. Räntan som låntagaren betalar avgörs i förhandling med banken.
Källa: Riksgälden