En stor del av integrationsdebatten har handlat om arbete. Hur stor andel av de flyktingar som kommer till Sverige som får arbete, men framför allt hur lång tid detta tar.
För att få en bild av hur det ser ut har Statistiska centralbyrån (SCB) blickat bakåt och studerat de 30600 personer i åldrarna 18–49 år som kom till Sverige som flyktingar eller flyktinganhöriga mellan åren 1997 och 2001. Myndigheten har sedan följt deras första 15 år i Sverige.
Under dessa år dominerades flyktingströmmarna framför allt av personer som kom från det forna Jugoslavien samt Irak. Men där finns också personer från exempelvis Iran, Nord- och Sydamerika samt Afrika.
Och det visar sig att det fanns stora variationer i dessa flyktingars försörjning.
Lika för kvinnor och män
Knappt var tredje, 30 procent, kom förhållandevis snabbt i arbete.
- I denna grupp är en stor del i arbete redan efter två år. Här finns framför allt de som var unga, 18 till 29 år, när de kom till Sverige och de som hade eftergymnasial utbildning. Intressant nog fanns det inte så stora könsskillnader i denna grupp. Det är ungefär lika många kvinnor som män, säger Johan Tollebrant, demograf på SCB.
Statistiken är uppdelad efter världsdelar och i denna grupp återfinns framför allt personer från Nord- och Sydamerika samt Europa. Bland de som kommer snabbt i arbete arbetar männen oftast med "maskinell tillverkning" eller "transport", medan kvinnorna ofta arbetar inom "service", "omsorg" eller "försäljning".
För nästan lika många, 27 procent, tog det dock betydligt längre tid att komma in på arbetsmarknaden. I denna grupp återfinns framför allt personer från Asien, som Irak.
- Efter fem år är knappt hälften i arbete i denna grupp och efter tio år är 67 procent i arbete, säger Johan Tollebrant som understryker att statistiken inte handlar om invandrare generellt, utan enbart de som kommer till Sverige som flyktingar eller flyktinganhöriga.
Svårt att säga
Sammantaget visar rapporten att knappt 60 procent av flyktingarna och deras anhöriga hade förvärvsarbete som huvudsaklig inkomstkälla under stora delar av sina första 15 år i Sverige. Runt en tredjedel har haft sin huvudsakliga inkomst från något trygghetssystem en stor del av tiden, som sjukpenning, arbetsmarknadspolitiska åtgärder eller ekonomiskt bistånd.
Hur utsikterna att få ett arbete ser ut för dem som kommit till Sverige nyligen, exempelvis från Afghanistan eller Syrien, är svårt att sia om, enligt Johan Tollebrant.
- Det beror inte bara på ålder eller utbildning, utan också på saker som arbetsmarknadspolitiska beslut och den ekonomiska konjunkturen, säger han.
Fakta: Människor på flykt
Omkring 65 miljoner människor världen över beräknas vara på flykt undan krig och katastrofer (2016).
Om alla människor på flykt skulle bo i samma land skulle det vara världens elfte största.
80 procent av världens flyktingar befinner sig i utvecklingsländer. Mer än hälften av dem – över 35 miljoner människor – befinner sig i enbart åtta länder. De är Turkiet, Pakistan, Libanon, Iran, Etiopien, Jordanien, Kenya och Uganda.
Samtidigt har sex av världens rikaste länder — USA, Kina, Japan, Storbritannien, Tyskland och Frankrike — tillsammans enbart tagit emot 1,8 miljoner flyktingar (eller 7 procent av det totala antalet), enligt den brittiska hjälporganisationen Oxfam.
Kriget i Syrien, som nu är inne på sitt sjätte år, har skördat 300000 dödsoffer. Närmare 5 miljoner syrier har flytt till främst grannländerna, enligt hjälporganisationen Care.
Källa: regeringen, AFP, Oxfam och Care