Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Framtiden för de nordiska länderna är förhållandevis ljus, enligt ny statistik från Nordiska ministerrådet. Arkivbild.

Stockholm – Nordens vinnare de kommande åren

Den svenska huvudstaden har störst potential de kommande åren när det kommer till ekonomi, demografi och arbetsmarknad. Men ett gemensamt nordiskt problem är att andelen äldre växer snabbare än i övriga Europa.

Nordiska ministerrådet har ställt samman ett statistiskt smörgåsbord och vi uppe i norr ser ut att klara oss ganska bra. Låt oss börja med demografin. Samtliga nordiska länder, utom Grönland, har ökat sin befolkning de senaste tio åren och nu är 27 miljoner människor nordiska medborgare. Ökningen beror till största delen på invandring. 4,3 miljoner människor har invandrat medan 2,5 miljoner har flyttat till andra länder.

Stockholm tar förstaplatsen

De senaste tjugo åren har andelen nordiska medborgare födda utanför Norden ökat från 6,5 procent 1995 till 14,3 procent 2015. Sverige har nu en större andel utrikesfödda än invandringsnationen USA och antalet har ökat från 9,2 procent 1990 till 16,8 procent i dag.

Befolkningen blir allt äldre vilket leder till ökad försörjningsbörda. I delar av Finland kommer hälften av den vuxna befolkningen vara över 65 år 2030. Centrala Stockholm är en av få platser i Norden där demografin förblir tämligen oförändrad.

Vid en jämförelse mellan potentialen i alla nordiska regioner tar Stockholm förstaplatsen och med Köpenhamn och Oslo på övriga pallplatser, enligt Nordiska ministerrådet.

Flitiga biblioteksbesökare

Sverige är inte bara favoritlandet i Norden för invandrade, det är också favoritlandet för utländska investeringar. Norden lockade under perioden 2003–2016 nästan sju procent av alla utländska investeringar i Europa, medan befolkningen bara utgör fyra procent. Sverige fick nästan hälften av de utländska investeringarna.

Kulturen, med museer, biografer och bibliotek, har också undersökts av ministerrådet. Siffrorna som sticker ut är att de 37 biblioteken i Helsingfors lockar 6,3 miljoner årliga besökare. Stockholm har 45 bibliotek men besökssiffran stannar på 6 miljoner.