Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Statliga eljätten Vattenfall har höjt sina elnätsavgifter med 41,3 procent de senaste fem åren, enligt Nils Holgersson-gruppen. Arkivbild. Bild: JONAS EKSTRÖMER / TT

Stigande elnätspriserna "drabbar miljontals"

Elnätspriserna har ökat kraftigt de senaste fem åren, och fortsatte upp även 2018, visar ny statistik.
Vissa har dock drabbats hårdare än andra – i några kommuner har elnätsavgiften stigit med över 80 procent sedan 2014. Även i Göteborg har kostnaderna ökat, men inte lika kraftigt som på andra håll.

Sedan 2014 har elnätspriserna ökat med i snitt 27,4 procent, att jämföra med konsumentprisindex (KPI) som stigit med endast 6 procent under samma period.

Det visar ny statistik från Nils Holgersson-gruppen, bestående av bland andra organisationerna Bostadsrätterna, Hyresgästföreningen och Sveriges Allmännytta.

Det senaste årets utveckling innebär visserligen en viss avmattning, då elnätspriserna ökat med 3,6 procent, jämfört med KPI på 1,9 procent.

Men det innebär ändå fortfarande en rejäl höjning, kommenterar Hans Dahlin, Nils Holgersson-gruppens ordförande och energiexpert på Sveriges Allmännytta.

– Det här drabbar miljontals elkonsumenter. Elnäten har ju monopol, och man har ingen möjlighet att välja något annat, säger han.

Storbolagen Vattenfall, Eon och Ellevio har monopol på elnäten i 141 av landets 290 kommuner och hör också till de bolag som höjt sina elnätsavgifter mest – med 41,3 respektive 38,1 och 17,2 procent de senaste fem åren.

Vissa har dock drabbats hårdare än andra, då prisutvecklingen skiljer sig kraftigt mellan olika kommuner.

I Göteborg ligger prisökningen de fem senaste åren på 15,6 procent. Av kranskommunerna är Kungsbacka den kommun där priset ökat mest med 38,5 procent de senaste fem åren och där man ökat med 10,1 procent under året.

– På vissa håll är det väldigt kraftiga ökningar, medan det på andra håll ser bättre ut. Det beror delvis på de olika förutsättningar som råder men för de flesta är ändå trenden att priserna ökat kraftigt, säger Dahlin.

Energimarknadsinspektionen (Ei) har i uppgift att granska att elnätsavgifterna är rimliga, och myndigheten godkänner enbart intäktsökningar för elbolagen på max två procent i medeltal exklusive inflation.

Intäktsramarna har dock höjts i domstolsprocesser – men i augusti förra året kom regeringen med en skarpare förordning som börjar gälla fullt ut 2020.

Något som Ei räknar med ska innebära prissänkningar med uppemot 20 procent.

– Det är väldigt positivt och det är viktigt att förordningen verkligen får verka nu tillsammans med andra förslag som ligger, säger Dahlin.

Fakta: Prisförändringen på el i Göteborg med omnejd

Sedan 2018 (1 år tillbaka)

Kungsbacka: 10,1 procent

Ale: 4,4 procent

Lerum: 3,1 procent

Kungälv: 2,8 procent

Göteborg: 2,7 procent

Härryda: 2,1 procent

Partille: 1,8 procent

Mölndal: 0,0 procent

Öckerö: -5,6 procent

Sedan 2014 (5 år tillbaka)

Kungsbacka: 38,5 procent

Härryda: 27,3 procent

Ale: 25,0 procent

Lerum: 18,4 procent

Göteborg: 15,6 procent

Partille: 15,5 procent

Öckerö: 14,4 procent

Kungälv: 9,0 procent

Mölndal: 6,5 procent

Den årliga ökningen av elnätsavgiften har beräknats utifrån ett typhus med 15 lägenheter. Varje lägenhet har ett 16A säkringsabonnemang och en årlig elförbrukning på 2 300 kWh, medan huset har ett gemensamt fastighetsabonnemang på 35A och 15 000 kWh/år.

För varje huvudort i kommunen har ett medelvärde redovisats i öre/kWh inklusive moms utifrån den totala elnätskostnaden för typhuset. Energiskatten för el som finns med på fakturan från elnätsföretagen är inte inkluderad.

Källa: Nils Holgersson-gruppen

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.