Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Pressen blev för stor. Stampens huvudägare Peter Hjörne och koncernchefen Martin Alsander förklarade varför Stampen ansökte om rekonstruktion.

Stampen tvingas till rekonstruktion

En dyster dag för Stampen och inte minst huvudägaren Peter Hjörne, när skuldberget tvingar mediekoncernen att ansöka om rekonstruktion för att rädda jobb och utgivning.

Stampen Local Media, där GP ingår fick sent under måndagseftermiddagen klartecken för rekonstruktion vid Göteborgs tingsrätt. Alla de 16 bolag Stampen ansökt om rekonstruktion för godkändes under måndagen.
- Detta är en tung dag för mig personligen. Företagsrekonstruktion är inget man gör för att man vill, utan för att man måste. Och vi gör det naturligtvis för att rädda 3 000 jobb, en massa fina företag, och för att säkra utgivningen för våra tidningar och sajter, säger huvudägaren Peter Hjörne, på en välbesökt presskonferens på Svenska Mässan.


Stampen har under lång tid brottats med en skuldbörda på en miljard kronor till bankerna, som man lyckats amortera ner till en halv miljard kronor genom rationaliseringar, personalminskningar och effektivisering.
När beslutet om att Stampen därtill skulle betala nära 400 miljoner kronor till Skatteverket för tryckerimoms kom och bankerna inte ställde sig bakom Stampens planer att lösa problemen – blev rekonstruktionen sista valet.

Läs även: Alice Bah Kuhnke om situationen

Skulderna bottnar i en offensiv förvärvsstrategi på 2 000-talet. Stampen lånade pengar till att köpa dagstidningar och tryckerier för att växa. Strategin sprack när digitaliseringen ökade i raskt och annonsintäkter försvann till internet. Stampens tidningar klarade rationaliseringen men fick inte ordning på skuldbördan.


- Stampen har betalat mer än 200 miljoner kronor i räntor och bankrelaterade avgifter de senaste tre åren, vilket äter upp stora delar av kassaflödet, säger koncernchefen Martin Alsander.
- Vi har ansökt om företagsrekonstruktion för att det ger möjlighet att komma på fötter igen och för livskraftiga bolag att överleva. Jag känner trygghet i att Stampen i grund och botten har fungerande verksamheter som tjänar pengar, säger Martin Alsander, och hänvisar till att Stampen uppvisade ett rörelseresultat på 150 miljoner kronor för 2015, mot en förlust på 400 miljoner kronor året innan.


Rekonstruktören Christian Andersch är av samma åsikt:
- I grunden har koncernen en sund underliggande verksamhet. Jag tror att det är goda förutsättningar att lyckas med den här processen.


Stampens räntebärande skulder var drygt 1 1 miljard kronor den 31 mars i år, varav leverantörsskulderna var cirka 250 miljoner kronor. Leverantörer tillhör inte de prioriterade fordringsägarna i en konkurs.
Enligt rekonstruktören Andersch kommer den största delen av rekonstruktionen att handla om att komma till en uppgörelse med fordringsägarna. 

- Hur den uppgörelsen ska se ut får vi presentera längre fram, säger han.


Stampens personal kommer att få lön via statliga lönegarantin, men inga nya uppsägningar är aktuella. Över 400 Stampenanställda har fått lämna sina tjänster de senaste åren.
- Vi är lite chockade, men inte helt överraskade. Vi vet att koncernen under en längre tid försökt att komma till rätta med problemen, säger Gabriella Mohoff, klubbordförande för GP:s journalistklubb.
- De frågor jag fått mest från kollegor är om man kommer att få någon lön i maj, och om man har jobbet kvar efter sommaren? säger hon.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.