Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Språket ska öppna dörrar till allt lärande

Att få alla lärare att dra åt samma håll i sitt utvecklingsarbete är inte helt lätt. På Landamäreskolan, där nästan alla elever har ett annat modersmål än svenska, arbetar lärarna systematiskt med en språkutvecklande undervisning.

Lucy Weldekidan tittar ner i sin bok, funderar en liten stund.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

– Jag vet ett bra tips. Om du vill göra en helt rund smiley kan du använda locket på ett limstift och rita av det.

Hon börjar, mycket omsorgsfullt, skriva ner detta tips i sin instruktionsbok som handlar om hur man gör den perfekta smileyn. Alldeles nyss satt barnen på en matta på golvet och läraren Anna Månsson Nylund förklarade morgonens uppgift under en så kallad minilektion. Eleverna jobbar med instruktioner, alltså med texter som beskriver hur något ska utföras. Att skriva en instruktion kring något vardagligt, som att koka ett ägg, bre en smörgås eller rita en smiley låter inte särskilt komplicerat. Men att göra det på ett tydligt vis med varje led i rätt ordning är inte alldeles enkelt, särskilt inte för den som just lärt sig att skriva.

LÄRARNA PÅ LANDAMÄRESKOLAN i Biskopsgården är inspirerade av Teachers College Reading and Writing Project (TCRWP) som startade i New York på 1980-talet som ett svar på sjunkande resultat i läsförståelse och skrivande. Forskare och yrkesverksamma lärare utvecklar här tillsammans strategier för läs- och skrivutveckling. I grunden handlar det om att ge barnen lust att läsa, lära dem att tro på sin röst och att få dem att bli kritiskt tänkande läsare.

Arbetssättet bygger på en tydlig struktur, där eleverna vet vad som kommer att hända och vad som förväntas av dem.

– Jag tycker att det är ett förhållningssätt som fungerar väldigt bra för nästan alla barn. Eleverna blir trygga i strukturen samtidigt som du som lärare har full koll på klassen och vet var varje barn befinner sig kunskapsmässigt, säger Anna Månsson Nylund som själv har varit i New York tre gånger för att vidareutbilda sig.

Synsättet genomsyrar hela skolan och under året arbetar man med olika sorters textgenrer, till exempel berättande texter, faktatexter och poesi. Varje vecka har lärarna gemensamma utvecklingsmöten. Här tar lärarna upp svårigheter, hjälper varandra att komma vidare och planerar undervisningen.

FÖR ATT FÅ mer tid till det gemensamma utvecklingsarbetet införde Landamäreskolan för några år sedan ett nytt arbetstidsavtal som innebar att den arbetstidsförlagda tiden på skolan ökade från 35 till 40 timmar i veckan.

Rektor Louise Eriksson ser en stor fördel i att lärarna nu har tid att träffas på arbetstid.

– Det kräver mycket av lärarna att planera sin undervisning tillsammans och en del känner nog att det hade gått mycket fortare om de varit ensamma i sitt klassrum och förberett sig. Men jag är övertygad om att kollegialt samarbete är grunden för en framgångsrik skolutveckling, säger hon.

När nya lärare rekryteras är Louise tydlig med skolans inriktning och nya lärare erbjuds fortbildning och handledning tillsammans med kollegorna. Att lyckas med skolutveckling är ingen quick fix som ger snabba resultat. Det krävs – förutom engagemang – tid, kontinuitet och uthållighet. Huruvida det språkutvecklande synsättet bidragit till att fler elever når målen är fortfarande  för tidigt att svara på, enligt Louise Eriksson.

ATT LANDAMÄRESKOLAN ÄR nybyggd, med bara tre år på nacken, gör att det än så länge är svårt att utvärdera arbetet. Dessutom har flyktingvågen inneburit att många nyanlända barn kommit till skolan de senaste åren, vilket naturligtvis påverkar skolan och undervisningen. Men Louise Eriksson ser en positiv trend när det gäller måluppfyllelsen och en tydlig utveckling hos enskilda elever.

Anna Månsson Nylund är övertygad om att en språkutvecklande undervisning är särskilt viktig i en skola där många barn har ett annat modersmål än svenska. Själv blir hon lite extra glad när hon tänker på den klass hon jobbade med förra året och där hon fick alla elever att utveckla ett stort läsintresse.

– Alla, även nyanlända elever, hängde med bra i böcker på ganska hög nivå och jag fick dem verkligen att tycka om läsningen. De var fantastiskt att se hur de drog iväg sina föräldrar till biblioteket.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.