Ola Stormaeus hade jobbat många år som undersköterska, både inom somatik och psykiatri, när hans arbetsgivare Tre Stiftelser föreslog att han kunde läsa vidare till specialist påyrkeshögskolan Yrgo.
– Egentligen hade jag tänkt läsa programmet som riktar sig just till specialister inom psykiatri. Men det blev inställt just det året, såi stället sökte jag till specialistutbildad undersköterska inom gerontologi, geriatrik, demens och rehabilitering, säger Ola Stormaeus.
En bit in i andra terminen hade han praktik i fyra veckor påkontoret för ordinärt boende (tidigare hemtjänsten) i Norra Hisingen. Strax efter att praktiken var slut ringde chefen och rådde honom att söka en ledig tjänst som omsorgshandledare.
– Jag blev förvånad, för jag hade ju ett år kvar påutbildningen. Men jag sökte, fick det, och nu har jag jobbat här sedan i augusti, säger Ola Stormaeus, som tar examen i vår.
JOBBET SOM omsorgshandledare handlar om att kvalitetssäkra omsorgen och stärka undersköterskornas roll i den stora organisation som hemtjänsten är. Tillsammans med tre kollegor – varav tvåhar gått samma utbildning som Ola – planerar han utbildningar, deltar påarbetsplatsträffar, implementerar nya arbetssätt och handleder stadsdelens undersköterskor i till exempel dokumentation.
– Just nu sätter jag och mina kollegor ihop utbildningar för nyanställda och sommarvikarier, som vi ska hålla i fram till sommaren. Jag ger ocksåutbildningar i dokumentation och samtalsteknik, säger Ola Stormaeus.
Han säger att arbetet är varierande och ger honom möjligheter han aldrig hade haft påsitt gamla jobb som undersköterska.
– Det finns väldigt få karriärmöjligheter eller andra sätt att utvecklas inom undersköterskeyrket. Specialistutbildningarna är ett sätt att fördjupa sig, bredda sin kompetens och fåandra arbetsuppgifter, säger han.
Han tjänar ”några tusen” mer än han gjorde p. sitt förra jobb, slipper jobba kvällar och helger och tror dessutom att hans kropp kommer att orka längre.
– I dag är yrket undersköterska ett krävande och bitvis tungt arbete.
ånga äldre kollegor med krämpor och vill inte hamna i den situationen när jag närmar mig pensionen. Jag ville göra något åt situationen och såg en chans till förändring när utbildningserbjudandet kom.
I SVERIGE JOBBAR över en kvarts miljon människor som undersköterskor och vårdbiträden. Därmed är det en av våra absolut största yrkesgrupper. Till 2022 pratar man om ett rekryteringsbehov på över 100 000 undersköterskor, på grund av växande, åldrande befolkning och stora pensionsavgångar. Men undersköterska har länge varit ett yrke där det varit svårt att göra karriär, vilket möjligen skrämt bort unga från yrket.
Specialistutbildningarna som bedrivs på flera ställen i landet är ett sätt att erbjuda karriärutveckling, och i Västra Götalandsregionen är de en del av den gemensamma karriärutvecklingsmodellen som lanserades under förra året.
I Göteborg är det Yrgo, yrkeshögskolan, som anordnar specialistutbildningar för undersköterskor. Det har de gjort sedan 2002. Den första specialistutbildningen utbildade specialister inom vård och omsorg för äldre. Den finns fortfarande kvar – plus sju andra.
– Den vi fått mest uppmärksamhet för är nog undersköterska med specialistkompetens inom välfärdsteknologi, säger Anki Gilbertsson som är utbildningsledare påYrgo.
Att få starta en YH-utbildning är inte helt enkelt. Som utbildningsanordnare måste man tillsammans med någon arbetsgivare skriva en ansökan till Myndigheten för yrkeshögskola (MYH) där det slås fast hur stort behovet är påarbetsmarknaden, hur utbildningen ska utformas och varför den behövs. En ansökan brukar landa påungefär 68 sidor och liknar ett anbud. I september förra året fick MYH in 1 350 ansökningar och bara 27 procent blev beviljade. Yrgo i Göteborg lämnade in sju ansökningar när det gällde v.rdutbildningar och fick godkänt påsex av dem.
– Det är helt unikt faktiskt. Men såär ju ocksåbehovet av specialiserade undersköterskor jättestort, säger Anki Gilbertsson.
I DAG KAN MAN alltsåutbilda sig till specialist inom en rad områden på Yrgo: äldrevård, akutsjukvård, barn- och ungdomssjukvård, psykiatri, välfärdsteknologi och medicinsk fotvård. Utbildningarna är för det mesta 74 veckor långa och läses påhalvfart för att undersköterskorna ska kunna jobba samtidigt. Det krävs nämligen att man har läst vård- och omsorgsprogrammet pågymnasiet eller har motsvarande erfarenhet för att man ska fåbörja på ett specialistprogram. De allra flesta har en anställning de tar tjänstledigt från för att vidareutbilda sig.
– Vi brukar säga att specialistprogrammen är för de som kan mycket, men vill mer, säger Anki Gilbertsson.
Tanken är att specialisterna ska kunna få mer avancerade jobb: handleda andra undersköterskor, jobba med metodutveckling eller särskilt komplicerade medicintekniska uppgifter.
– Och faktum är att 75–80 procent har fått särskilda uppdrag inom sex månader efter examen. Det här är eftertraktade människor, säger Anki Gilbertsson.
