Senaste året har robotrådgivning tågat in på den svenska finansmarknaden där nu Avanza, Nordnet, Nordea, fondbolag och nätmäklare presenterar sina egna varianter på robotrådgivare och sparrobotar.
Inga mänskliga mellanhänder
Istället för att en mänsklig aktiemäklare eller bankman ger investeringsråd, så handlar det om aromatiserad och digital kapitalförvaltning där spar- eller rådgivningsroboten gör jobbet.
Kunden får fylla i ett formulär och svara på frågor om investeringshorisont, risknivå och om sin ekonomisk situation, och så anpassar roboten portföljen efter svaren.
Gemensamt för robotarna är att de investerar i börshandlade fonder, vanligtvis i en diversifierad portfölj med spridning över en viss region eller globalt.
För närvarande finns det nära tio rådgivningsrobotar på den svenska marknaden: Avanza Auto, Fundler, Lysa, Nordeas Nora, Opti, Nordnets Robosave, Sigmastock, Spira och Waizer, som har olika upplägg.
Ett sparande för lata
Den fristående bloggen Rika Tillsammans har testat en handfull av de nya rådgivningsrobotarna, där fondroboten Lysa för närvarande gjort bäst ifrån sig i testet.
– Det är fondrobotarna Lysa och Opti som är de stora, och sedan finns det en rad till, säger Jan Bolmeson, oberoende ekonomisk bloggare på Rika Tillsammans.
– Robotrådgivning är ett alternativ till vanlig finansiell rådgivning. Det är det närmaste du kan komma ett "sätt upp det och glöm bort det"-sparande, säger han.
Så det är ett sparande för lata?
– Det skulle jag absolut säga.
Storinvesterare in i leken
Ännu så länge är det inte den stora allmänheten som vänt sig till robotrådgivarna, utan sparare som hållit på länge och inser fördelarna. Och det är ingen tillfällighet att storinvesterare som Nicklas Storåker, Christer Gardell och Anders Borg satsar på en bankutmanare som Lysa, konstaterar Bolmeson.
– De som väljer robotrådgivning är de som inser att det är väldigt svårt att slå index för hur börsen går. Och på detta sättet väljer man istället en robotrådgivare som fokuserar på tillgångsallokering (hur tillgångarna ska fördelas) och det passiva sparandet, säger Jan Bolmeson.
Rådgivningsrobotar går också automatiskt in och viktar om portföljen åt spararen.
En annan fördel är att robotförvaltning kan vara billigare än vanliga fonder.
Det finns också många som är kritiska till robotrådgivning av flera anledningar. Man kommer aldrig att slå index, det är för genomsnittligt och det är vanligt att sparare vill vara aktiva själva.
– Det är av samma anledning en majoritet av bilförarna tror att de är bättre förare än genomsnittet. Så är det på börsen också. Det vanligaste misstaget på börsen är att man överskattar sin egen förmåga, säger Jan Bolmeson.
Robotarna måste bli smartare
Han skulle ännu inte vilja kalla robotrådgivarna "spararnas bäste vän", de svenska fondrobotarna är ännu inte tillräckligt tekniskt smarta.
– Det är ju fortfarande ingen ersättning för vanligt sparande, men det är ett bra komplement, och om ett par, tre år tror jag att det kan bli riktigt bra. Jag är försiktigt optimistisk. Men om man jämför med USA och rådgivningsrobotar som Betterment och Wealthfront, så ligger vi en bit efter, säger Jan Bolmeson.
Samma regelverk
Finansinspektionen ska genomföra en granskning av den nya robotrådgivningen, men har hittills uttryckt sig försiktigt positivt om en oberoende rådgivningsmarknad som når en bred kundkrets.
För spararen gäller reglerna om investeringsrådgivning oavsett om det är en robot eller en människa som ger den.
– Om man vill reklamera rådgivningen så blir det den juridiska personen som ansvarar för roboten som konsumenten ska vända sig till, säger Kicki Westerståhl, chef på Konsumenternas Bank och försäkringsbyrå.
Och man ska se upp med att det verkligen handlar om investeringsrådgivning och inte en aktör inte som vill sälja in sina egna fonder.
