Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Bild: Fredrik Sandeberg/TT

Spara tusenlappar på att rensa i röran

Hur många leksaker behöver ett barn? Och blir man verkligen glad av alla saker man samlat på sig? Linnéa Schmidt skriver om sin strategi för att hålla konsumtionshetsen stången.

Det här är en krönika. Ställningstaganden är skribentens egna.

Innan jag fick min dotter lovade jag mig själv att jag skulle hålla leksakerna till min dotter till ett minimum. Jag försöker verkligen att hejda mig och får ibland även oväntad hjälp från min dotter när jag ser hur hon storögt leker med en tom mjölkkartong.

Men jag är inte ensam om att gå på leksaksgiganternas reklam som förklarar hur deras produkter bäst kan hjälpa mig att ”stimulera” mitt barn. Jag vill ju att hon ska utvecklas optimalt. En studie från 2010 visade att ett barn ofta har över 230 leksaker. Men behöver ett barn verkligen så många leksaker? I samma studie visade det sig att föräldrar uppskattade att barnet bara lekte med 12, alltså endast 5 procent av sina leksaker.

Vi lägger hutlösa mängder pengar på att köpa leksaker till våra barn i julklapp och i födelsedagspresent. Ja, studien visade att den genomsnittliga 10-åringen äger leksaker för omkring 80 000 kr men leker med leksaker till ett värde av 3 500 kr. En annan studie har visat att vi under år 2013 spenderade i genomsnitt 3 000 kr på leksaker per barn. Och tänk då på att dessa studier är 9 och 6 år gamla. Jag tror inte att vi konsumerar mindre idag.

En fantastisk japanska

Problemet med att köpa för mycket och samla på sig gäller inte endast leksaker till våra barn, utan i stor grad även oss själva. Hur många plagg har du i din garderob, och hur många av dem använder du egentligen?

I en ny serie på Netflix får vi följa en fantastisk japanska som hjälper amerikanska familjer med att organisera och rensa upp i sina hus, och således även i sina liv. Här pratar vi om familjer som lever i överflöd, och som ibland knappt kan gå igenom sitt vardagsrum på grund av till exempel juldekorationer eller klädhögar.

Marie Kondo, som denna japanska heter, är en känd författare och ”rensa-i-röran-expert”. Hon har utvecklat den så kallade KonMari-metoden, som är uppbyggd i flera steg för att organisera och gå igenom kläder, böcker, papper och till sist ”Komono” som inkluderar till exempel kontor, kök och leksaker. I det första steget när man ska gå igenom sina kläder, är tanken att man ska samla alla sina plagg i en stor hög för att visa sig själv hur mycket man faktiskt har.

Max 20 procent nytt

Enligt metoden ska man sedan ta upp och titta på varje plagg separat, för att känna efter om det är ett plagg man verkligen tycker om. Marie Kondo menar att man endast ska behålla de plagg som ”spark joy”, alltså plagg man mår bra av. Samma koncept används sedan på resten av hemmet.

Jag gillar att grundtanken är att lära sig identifiera vad som faktiskt betyder något för en. Det är också en övning i att släppa taget om saker som man förknippar med ett minne eller en person. Jag har med min, än så länge lilla, erfarenhet av metoden till exempel lärt mig att minnet eller relationen inte försvinner för att jag släppt taget om själva saken.

Lever jag som jag lär? Nu är min dotter knappt ett halvår, och även om jag tycker att jag hittills lyckats ganska bra med att köpa begagnat stålsätter jag mig mot framtidens konsumtionsutmaningar. Det finns så mycket fint att köpa och även om min dotter har allt hon behöver är det så lätt att ge efter när det kommer till att ge henne det lilla extra. Mitt mål för 2019 står i alla fall fast: max 20 procent nytt i barnrummet.