Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Irem Tanyeli är forskare på institutionen för fysik på Chalmers. Till höger är installationen på plats på en lyktstolpe i Mölndal. Bild: Mia Halleröd Palmgren/Chalmers, Johan Bodell/Chalmers

Snart kan luftkvaliteten mätas i varje gathörn

Just nu testas nya instrument för att mäta luftkvaliteten på olika ställen i staden. Bland annat har ett forskarteam på Chalmers tillsammans med Göteborgsföretaget Insplorion utvecklat en sensor som mäter utsläppet av kvävedioxid.
– Vi hoppas kunna identifiera områden med höga utsläpp av avgaser, säger Christoph Langhammer, biträdande professor vid institutionen för fysik på Chalmers.

Luftföroreningar är ett globalt hälsoproblem och Göteborg utgör inget undantag. För att kartlägga situationen närmare har Chalmers i samarbete med Göteborgsföretaget Insplorion tagit fram en ny luftkvalitetssensor som ska mäta halten av kvävedioxid på olika ställen i staden. Detta kommer göras i ett projekt tillsammans med Göteborgs Stad och IVL Svenska Miljöinstitutet.

– Det kommer kunna komplettera våra övriga mätinstrument, säger Jenny Lindén, projektledare inom luftkvalitet på IVL Svenska Miljöinstitutet.

De nya sensorerna testas just nu på Nordstan, tillsammans med flera andra sensorer, och kommer förhoppningsvis kunna användas på flera håll runtom i staden. Bland annat mäts även graden av partiklar och damm i luften, av andra sensorer än den Chalmers utvecklat. Inom kort ska fler test göras på fyra olika ställen längsmed Västlänken.

Christoph Langhammer, biträdande professor på institutionen för fysik på Chalmers.. Bild: Henrik Sandsjö

– Vad gäller miljöföroreningar har vi störst problem med just kvävedioxid men det har varit svårt att ta fram pålitliga instrument, säger Jenny Lindén.

Lyckat samarbete

Det är Christoph Langhammer och Irem Tanyeli, som är biträdande professor, respektive forskare, på institutionen för fysik på Chalmers, som utvecklat de nya sensorerna. Tillsammans med företaget Insplorion, där Christoph Langhammer var en av grundarna 2010, har man kunnat få ut sensorerna för test.

– Det här är ett bra exempel på hur en högskola och ett företag kan samarbeta. Båda parter bidrar med sin expertis för att få fram en ny produkt som kan bidra till ett mer hållbart samhälle, säger Christoph Langhammer.

Christoph Langhammer och hans forskningsteam har arbetat i två års tid med att utveckla sensorn och nu börjar innovationerna se dagens ljus. Den nya optiska nanosensorn kan upptäcka kvävedioxid på väldigt låg nivå och med en stark precision. Mättekniken bygger på ett fenomen som kallas plasmoner som uppstår när nanopartiklar av metall blir belysta och fångar upp ljus av en viss våglängd.

Irem Tanyeli, forskare på institutionen för fysik på Chalmers, med den nya sensorn.. Bild: Mia Halmeröd Palmgren/Chalmers

Underlag för åtgärder

Dels kommer Chalmers sensor kunna komplettera informationen man får om exempelvis halten av partiklar i luften, och dels kan kvävedioxidhalten påverka hur Göteborg kommer se ut i framtiden. Avgaser från vägtrafik står för de största utsläppen av kvävedioxid och det är skadligt redan i små mängder. Inandning av kvävedioxid bidrar till att utveckla hjärt- och kärlsjukdomar, samt så påverkas våra luftvägar av föroreningarna.

– Vi hoppas kunna identifiera områden med höga utsläpp av avgaser och det kommer exempelvis kunna leda till åtgärder i trafiken för att belasta dessa områden mindre, säger Christoph Langhammer.

Sensorn på plats på en lyktstolpe i Mölndal.. Bild: Johan Bodell/Chalmers

– Gårda, Haga och området kring E6:an vet vi sedan tidigare har höga halter av kvävedioxid och i ett längre perspektiv kan det bli aktuellt att placera sensorerna där, säger Jenny Lindén.

Men först måste sensorerna godkännas för användning innan nästa steg kan tas. Närmast kommer fyra stycken placeras kring Västlänken. Exakt när detta ska ske är dock inte helt klart.

– Vi ska förhandla med entreprenörerna som arbetar med Västlänken och det är i ett tidigt skede ännu, säger Jenny Lindén.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.