Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt GP
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut
Siri Lundberg i familjens gårdsmejeri i Upphärad söder om Trollhättan.

Småskaliga mejerier vinner mark i Sverige

Det har varit tuffa år för mjölkbönder där många har fått lägga ner. Samtidigt börjar det gå bra för Håkan Ekman som säljer pastöriseringsmaskiner till småskaliga mejerier.

– I fjol sålde jag tre stycken minimaskiner och i år har jag budgeterat för att sälja 20. För fem år sedan var det knappt någon efterfrågan alls, säger Håkan Ekman på Svenska gårdsmejerier.

Efterfrågan växer enligt Håkan Ekman i hela landet, även uppe i Norrland men främst i södra Sverige. Orsaken till att småskaliga mejerier börjat växa fram nu beror på att mjölkbönder fått för dåligt betalt av stora mejerier kombinerat med konsumenters vilja att handla närproducerat.

– Konsumenter vill inte längre ha bulkvara, de vill veta att djuren har det bra och att det är närproducerat.

Håkan Ekman tror också att konsumenter är beredda att betala mer för kvalitet i dag än vad man gjorde för 30-40 år sedan.

– Mjölk är som vin. Smaken är olika på varenda gård. Beroende på bland annat genetik och vad korna äter.

Men att starta mejeri kan bli en dyr investering. Maskiner till ett mikromejeri kan kosta upp till tre miljoner kronor, då för en maskin med en kapacitet på 5 000 liter per dygn. Därutöver tillkommer kostnaden för lokal och personal.

– Många investerar för att göra det mer lönsamt att vara bönder. För att de vill fortsätta arbeta med djur och fortsätta vara bönder.

Stora satsningar kräver ett visst affärssinne, speciellt för de lantbrukare som lämnar leverantörsrollen och tar plats på marknaden även som en säljande aktör. En del lantbrukare paketerar själva och säljer via egna gårdsbutiker, andra genom att leverera till lokala butiker och mjölkbarer.

– Mjölkbarer funkar på så sätt att konsumenten fyller egna tomflaskor eller att butiker säljer engångsflaskor, på så sätt tjänar bonden cirka tre gånger så mycket per liter, säger Håkan Ekman.

Läs också: Gårdsmejeri vill bryta beroende av branschjättarna

Sedan mjölkvotsystemet upphörde i mars 2015 är det inte längre krav för mindre mejerier att rapportera in sina produktionsvolymer till Jordbruksverket.

– Då var de cirka 65 stycken som rapporterade in till oss, i dag vet vi inte hur många de är, säger Maria Gustafsson, handläggare på företagsstödsenheten på Jordbruksverket.

Inte heller Livsmedelsverket vet hur många gårdsmejerier det finns i landet.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.