Frågan som hänskjutits från Högsta förvaltningsdomstolen till EU:s domstol för ett förhandsavgörande handlar om huruvida ett svenskt bolag får göra skatteavdrag för ränteutgifter till ett bolag i koncernen i ett annat land.
Skatteverket hävdar att affären har som huvudsakligt upplägg att undkomma skatt. Mottagaren av motsvarande ränteintäkter gick med förlust, och därmed kunde intäkten kvittas mot förlusten så att ingen skatt uppstod – sammantaget alltså en lägre skattekostnad inom koncernen.
Förbjudet
I Sverige är så kallade räntesnurror inom en koncern olagliga sedan 2013 sedan det uppmärksammats att många bolag tog ner skatten genom interna ränteupplägg där ränteinkomsten plockas fram i ett land med lägre skatt och/eller i ett koncernbolag som går med förlust.
Det aktuella fallet rör Lexel, som ingår i den franska koncernen Schneider. Summorna är inte jättestora i just detta fall, cirka 60 miljoner kronor under ett par år som det aktuella fallet rör, men domen är av principiell betydelse och får miljardkonsekvenser på andra liknande upplägg.
– Vi har ett flertalet processer som ligger vilande i väntan på den här domen. Så den här domen kommer att få betydelse, säger Maria Andersson Berg, processförare för Skatteverket i EU-domstolen.
Fyra miljarder
En grov uppskattning pekar på ett skattebortfall på cirka fyra miljarder kronor som en konsekvens av hur EU:s domstol tolkat lagarna, enligt Maria Andersson Berg. Detta baseras på fall under åren 2013 till 2018. Efter det har reglerna ändrats, mer anpassade efter EU-regelverk.
Enligt Lexels advokatfirma Skeppsbron Skatt som drivit fallet för bolagets räkning handlar det om 10–15 miljarder kronor årligen som Skatteverket nekar ränteavdrag för.
Många stora internationella svenska koncerner har sådana fall liggande hos myndigheten.
Inte likabehandling
Det EU:s domstol slår ner på är att de svenska nationella reglerna mot räntesnurror krockar med EU:s likabehandlingsprinciper. Lite förenklat kan sägas att svenska statens hållning riskerar att undanhålla andra EU-stater rätt till skatteintäkter.
– EU:s domstol ser det här som ett hinder för att etablera sig i ett annat land, säger Maria Andersson Berg.
Slutligt avgörande görs hos Högsta förvaltningsdomstolen, men när EU sagt sitt brukar det också bli slutresultatet.
Olle Lindström/TT