Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Skatteåterbäringen kan bli starten för din
Skatteåterbäringen kan bli starten för din "krigskassa". Bild: Fredrik Sandberg/TT

Skatteåterbäringen kan bli start för buffert

Sitter skatteåterbäringen redan på ditt konto? Coronakrisens snabba förlopp har visat hur viktigt det är med en "krigskassa" för sämre tider. Om du inte behöver pengarna bums är detta ett bra tillfälle att börja buffertspara, enligt privatekonomen Sharon Lavie.

I år har 2,3 miljoner svenskar redan fått sin skatteåterbäring. Skatteverket meddelar att 16,5 miljarder kronor betalats ut mellan den 7 och 9 april. Det gäller alla som deklarerade digitalt innan mars månad var slut, och som inte heller gjorde några ändringar i deklarationen. För alla som förlorat sina jobb eller hotas av uppsägning och sämre ekonomi på grund av coronakrisen är skattepengarna särskilt välkomna i år.

– Det är nog tur för många att pengarna kommer nu, säger Sharon Lavie, privatekonom på Ikano bank.

Den ekonomiska nedgången har gått otroligt fort. Från att för drygt en månad sedan ha planerat resor, nöjen och shopping handlar det nu för många om att bara klara vardagsutgifterna. Skatteåterbäringen kan bli räddningen för den som hamnat i knipa, men också ett gyllene tillfälle att börja spara till en buffert för den som inte har en sådan redan, enligt Sharon Lavie.

Viktigare än någonsin

Unga som just börjat jobba, studenter, deltidsarbetande och timanställda är exempel på personer som ofta saknar buffertar.

Nu, när krisen slår så hårt mot många, blir buffertsparandet viktigare än någonsin, tycker Sharon Lavie. Det ska fungera som en "krigskassa" för sämre tider, som räddar drabbade från att behöva ta dyra lån i första krisläget.

– Om man kan så är buffertsparandet första prioritet nu.

Pengarna, som ska kunna användas direkt om de behövs, ska absolut sitta på ett sparkonto, tycker hon. Även om man inte får någon ränta.

– Då påverkas de inte av omvärlden. Nu har börsen gått ned så mycket, och då är det katastrof om pengarna också försvinner när man behöver dem som bäst. Man ska se kontot som en spargris, där man tryggt förvarar dem. Men det finns konton där man får någon ränta.

Fast det gäller att noga kolla så det är ett konto med insättningsgaranti – då är pengarna i varje bank upp till 950 000 kronor skyddade av staten.

Jämkning

Ändå, skatteåterbäringen är egentligen en förlustaffär, påpekar hon. I vart fall för den som år efter år får tillbaka stora summor, för de pengarna ger ingen ränta.

– Då är det dags att göra något åt det och begära jämkning.

För den som har sin buffert, och inte behöver använda pengarna nu, kan det vara ett bra tillfälle att se över andra delar av ekonomin.

– Allra smartast är att betala av på sina lån. Man bör ta dem som har högst ränta först, för de är de dyraste.

Nu under coronakrisen erbjuder bankerna amorteringsfrihet, och det kan vara en bra idé om man behöver få loss pengar till sin buffert eller sin vardagsekonomi. Fast egentligen är amortering ett sätt att stärka sin ekonomi på sikt, understryker hon.

– Man kan ta det i ordning, bufferten är viktigast att ha, men sedan är det att försöka bli av med krediter, och amortera på lånen. Därefter att spara, och sist att investera pengarna, säger Sharon Lavie.

Johanna Cederblad/TT

Många undersökningar görs av svenskars ekonomiska sårbarhet, exempelvis har Statistiska centralbyrån, banker och kreditupplysningsföretag vid flera tillfällen frågat folk hur de skulle klara oförutsedda utgifter.

Det visar sig att en stor andel är ekonomiskt sårbara. En buffertundersökning av inkassoföretaget Lowell från 2018 visade att vart fjärde hushåll i Sverige skulle ha svårt att klara av en oförutsedd utgift på 15 000 kronor. Särskilt små marginaler har personer i den äldre ålderskategorin.

Då Swedbank lät Sifo undersöka sårbarheten 2018 svarade 38 procent av kvinnorna och 36 procent av männen att de har mindre än två månadsinkomster i sparbuffert. Bland ungdomar mellan 18 och 29 år var andelen ännu högre, 49 procent. 17 procent av kvinnorna och 11 procent av männen hade mindre än 5 000 kronor i buffert.

Källa: Lowell och Swedbank