Den nya läckan visar att SEB i Estland haft 57 suspekta kunder som genomfört misstänkta transaktioner för 8,2 miljarder kronor under perioden 2007–2016, enligt Uppdrag granskning (UG).
"Analyserar och diskuterar"
Uppgifterna ska nu tas upp för diskussion med andra berörda tillsynsmyndigheter, enligt Åsa Thalén, avdelningschef på FI med ansvar för tillsynsområdet penningtvätt.
– All sådan här typ av information tar vi till oss och analyserar och diskuterar i våra gemensamma tillsynskollegium som vi har med myndigheter i andra länder där SEB har verksamhet, exempelvis i Baltikum, säger hon till TT.
– Det här är typiskt sådan information som vi diskuterar där. Sedan analyserar vi den och ser vad det kan innebära för vår tillsyn, men det är för tidigt att säga, tillägger hon.
7 000 anmälningar
SEB tonar ned betydelsen av UG:s rapportering.
"De uppgifter som Uppdrag granskning presenterar i sitt program utgör inga nyheter för banken. Vi har redogjort för hur våra flöden har sett ut historiskt, och vi har också löpande dialog med våra tillsynsmyndigheter på alla marknader där vi verkar", skriver storbanken i en kommentar.
Enligt SEB har banken själv producerat fler än 7 000 anmälningar av misstänkta transaktioner till finanspolisen på tio år.
"Vi utsätts varje dag för nya försök från kriminella element som vill utnyttja oss. Därför arbetar vi ständigt med att skärpa bankens förmågor", skriver banken.
SEB-aktien sjönk något under de första minuternas handel, men sedan vände det snabbt uppåt. Vid lunchtid har SEB-aktien lyft drygt 2 procent.
Det finns tydliga kopplingar mellan 26 SEB-kunder och vad som kallas "den ryska tvättomaten", enligt UG.
Tvättomaten är benämningen på ett känt upplägg för penningtvätt där mängder av brevlådeföretag, främst i Storbritannien, totalt ska ha tvättat mer än 180 miljarder kronor.
"För sent och för lite"
SEB ska bland annat ha gjort affärer med ett av bolagen som tillhör kärnan av "tvättomaten", ett bolag som 2014 förde över 9,3 miljoner kronor från Storbritannien till skatteparadiset Brittiska Jungfruöarna, via SEB i Estland.
– Företaget är en tvättmaskin. Det borde varit en stor röd flagga, säger den brittiska penningtvättsexperten Graham Barrow till UG.
FI har sedan avslöjandet om stora problem med kontrollen av misstänkt penningtvätt i svenska storbankers dotterbolag i Baltikum tidigare i år beslutat om sanktionsavgifter för SEB och Swedbank på en miljard respektive fyra miljarder kronor.
– Banken har agerat för sent och för lite, sade FI:s generaldirektör Erik Thedéen om sanktionsbeslutet mot SEB.
FI, med 20-talet anställda specialiserade på penningtvättsfrågor, har efter ett kort avbrott i tillsynsverksamheten på grund av covid-19-pandemin i våras nu ett antal ärenden på gång, enligt Åsa Thalén.
– Vi har kanske fått anpassa vår tillsynsverksamhet, när det gäller fysiska möten och så vidare. Men det innebär inte att vår tillsyn står still på något vis, säger hon.
Hon påminner om att tillsynen inte bara gäller storbanker, utan även ombud, förmedlare och växelkontor.
– Det pågår tillsynsaktiviteter på bred front mot olika typer av aktörer.
Rättelse: I en tidigare version stavades Åsa Thaléns namn fel.
Joakim Goksör/TT
Henning Eklund/TT
Fakta: Fincen-läckan i korthet
I helgen kom medierapporter om en ny stor läcka som beskriver omfattande penningtvätt under årtionden med hjälp av konton i stora västerländska banker. Det handlar om över 2 000 anmälningar som läckt ut till den amerikanska nyhetssajten Buzzfeed och sedan spridits till andra medier via det internationella journalistnätverket ICIJ.
Enligt ICIJ innehåller dokumenten information om misstänkta transaktioner för över 2 000 miljarder dollar under åren 1999–2017, anmälda av banker och finansiella institutioner till den amerikanska finanspolisen Fincen.
Bland globala storbanker är HSBC, JP Morgan Chase & Co, Deutsche Bank, Standard Chartered och Bank of New York Mellon mest förekommande i rapporterna. Enligt SVT Uppdrag Granskning är även svenska banker med i materialet, men storbanken SEB sticker ut med misstänkta transaktioner för drygt åtta miljarder kronor.
Enligt Fincen är offentliggörandet av anmälningarna om misstänkt penningtvätt utan tillstånd ett brott som kan vara ett hot mot USA:s nationella säkerhet.