Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Hej

Hej

Det är obehagligt för många att tänka på att man ska dö, men lite planering underlättar för anhöriga. Arkivbild. Bild: JANERIK HENRIKSSON / TT
Det är obehagligt för många att tänka på att man ska dö, men lite planering underlättar för anhöriga. Arkivbild. Bild: JANERIK HENRIKSSON / TT

Se över ditt arv i coronatid

Vem ska ärva vad då jag dör? Alltfler ställer sig frågan nu när virussmittan härjar, och ordnar med testamenten och juridiken för att styra upp ekonomin efter sin död.

Coronapandemin har fått alltfler att inse dödens ofrånkomlighet, och börja planera för vad som ska hända med tillgångarna sedan.

Carola Erixon Gyllenmyr, jurist på Familjens jurist i Stockholm, och andra som sysslar med familjejuridik, har fullt upp.

– Det är tydligt för alla nu att döden är en del av livet, och de börjar tänkanärjag dör i stället föromjag dör, säger hon.

Ida Lilja, jurist på Götmars juridik i Örebro, konstaterar också att många insett att livet är skört, och därför tar tag i juridiken, som inte bara innefattar testamenten.

– Man måste tänka på helheten. Om man är sambo behöver man kanske se över samboavtal, testamente och skuldebrev. Det kan finnas barn och särkullbarn. Det är många frågor inför döden, säger Ida Lilja.

Att skriva själva testamentet är inte den svåra delen, förklarar de. Det kan en jurist göra, fast det är inget krav. Om man gör det själv gäller det dock att se upp med orden, så att det inte uppstår oklarheter och tolkningsproblem.

Allra viktigast är att fundera igenom hur man vill att ens efterlevande ska ha det då man dött, och också göra en förteckning över det man äger, förklarar Carola Erixon Gyllenmyr. Trots att det är obehagligt att tänka på att man inte längre ska finnas.

Stor betydelse för efterlevande

– Dra av plåstret, fastän det är jobbigt. Vad är huset värt, och vad köptes det för en gång i tiden? Vilka andra tillgångar finns? Gör en förkoll och skriv ned, det är så mycket värt för de efterlevande. All information som kan skrapas ihop medan man lever får otroligt stor betydelse, säger Carola Erixon Gyllenmyr.

Ida Lilja är inne på samma linje.

– Det är bra att skriva ned vem som äger vad. Särskilt samägda saker, som båtar och annat. Anhöriga vet ofta inte vad man äger, säger hon.

Exempelvis är aktier i fåmansbolag inte registrerade, och delägarskap i handelsbolag tar tid att få fram uppgifter om.

Samma sak gäller med skulder, understryker hon. Det är viktigt att det finns skriftliga skuldebrev för de efterlevandes skull.

– Det blir ofta svårt annars, då någon kommer och säger att den avlidne lånat pengar. Det sätter de efterlevande i en obekväm situation, säger Ida Lilja.

Hon tycker att man ska ha som utgångspunkt att underlätta så mycket som möjligt för sina efterlevande.

– Det är många beslut som måste fattas ändå. Och ofta är man i sorg och i chock, säger Ida Lilja.

Förmånstagare i försäkringar

Carola Erixon Gyllenmyr håller med. Hon ger rådet att räkna igenom tillgångarna, och också kolla upp försäkringar och att rätt personer är förmånstagare, innan man börjar dra upp riktlinjerna för sitt testamente. På så vis får man den överblick som krävs, förklarar hon.

– Hur mycket ska partnern få, och vad ska barnen ha? Om man vill att någon ska ha en viss sak, som exempelvis lantstället, så måste det tillskiftas, och då kan den som får det behöva lösa ut de andra arvtagarna.

Hon tycker att den som vill göra det enklare för de efterlevande ska se till att göra sig av med konton i utländska banker, i alla fall om det bara är små slasksummor på dem. Utländska konton kan vara riktigt krångliga att avsluta, förklarar hon. Särskilt nu i coronatider.

– Det är extra svårt nu. I vissa länder är bankverksamheten svårtillgänglig för utländska privatpersoner nu, säger Carola Erixon Gyllenmyr.

Johanna Cederblad/TT

Virussmittan har fått fler att fundera på juridiken efter döden. Arkivbild. Bild: Anders Wiklund/TT
Virussmittan har fått fler att fundera på juridiken efter döden. Arkivbild. Bild: Anders Wiklund/TT

Du kan underlätta rejält för dina efterlevande genom att förbereda för din bortgång. Förteckna det du äger, när du har köpt det och till vilket pris. Även om exempelvis fastigheter registreras så kan det vara krångligt att få fram värden långt efteråt. Saker du äger tillsammans med andra är extra viktigt att du anger.

Skriv även ned dina skulder, och skriv under skuldebrev, så blir det enklare för dina anhöriga.

Uppgifter om aktier som är börsnoterade finns att få via banken, ändå kan det vara bra att förteckna innehav. Onoterade aktier är däremot inte registrerade.

Om du vill att en särskild sak ska tillfalla en viss person ska du ange det i ett testamente.

Du behöver inte spara på en massa papper, som gamla telefonräkningar eller annat löpande. Det blir krångligt för de efterlevande att sortera bort då de ska söka efter viktigare saker bland dina papper.

Källa: Ida Lilja, jurist på Götmars juridik, Carola Erixon Gyllenmyr, jurist på Familjens jurist