Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

"Science park" jobbar för en hållbar värld

Ett tjugotal små och stora bolag, forskare och studenter. På Johanneberg Science Park samlas kompetenser från samhällets alla hörn med syftet att skapa samverkan och kompetensutbyten för att ta sig an framtidens utmaningar.

De moderna husen i guld och blanksvart skapar en bjärt kontrast till omgivningens röda och grå tegelbyggnader. På Chalmers campus i Johanneberg ligger en av Göteborgs tre så kallade science parks – Johanneberg Science Park. Science park är ett internationellt koncept med syftet att skapa samverkan och samarbeten mellan näringsliv, samhälle och akademi.

– Grundtanken med science parken som idé är att blanda kompetens från det privata näringslivet med akademin för att skapa en bättre symbios mellan forskning och kompetensförsörjning och de behov och utmaningar som finns inom näringslivet, berättar Mats Bergh, vd på Johanneberg Science Park.

Olika discipliner

Globala utmaningar som klimathot och en åldrande och allt friskare befolkning, är några exempel där Mats Bergh pekar på samverkan mellan olika discipliner som avgörande för att hitta en lösning. Flera projekt inom dessa områden bedrivs också inom ramen för Johanneberg Science Park.

– För mig är science parken ett träningsläger där man övar på att bygga bättre kunskap, bättre affärer och skapa ett bättre samhälle. I en sådan process behöver man så mycket input som möjligt, det behövs fler idéer än de som kommer från en enda disciplin, säger Mats Bergh.

Johanneberg Science Park har ett uttalat hållbarhetsperspektiv och de huvudsakliga verksamhetsområdena är samhällsbyggnad, energi samt material- och nanoteknik. Science parken drivs genom ett partnerskap mellan Chalmers, Göteborgs stad och tolv företag. I de två husen arbetar 400 personer från olika delar av näringslivet och akademin. Husen har även många öppna ytor där besökare och studenter från det närliggande campuset är välkomna. Öppna seminarier, föreläsningar och workshops ska locka hit folk och starta diskussioner som i förlängningen kan leda till nya samarbeten.

I första hand studenter

Ett stenkast bort, på en kulle med utsikt över campus, ligger ett exempel på vad samverkan mellan olika discipliner kan mynna ut i – expe­rimenthuset HSB Living Lab där nya innovationer testas i realtid för att tillsammans med hyresgästerna utveckla framtidens boende. Huset består av 44 sammansatta moduler som monterades på tio dagar, med fasader av utbytbara material för att kunna testa olika lösningar och materialegenskaper. 2.000 sensorer mäter allt från temperatur, luftfuk­tighet, ljudnivåer och dofter. Här testas såväl olika byggmaterial som förvaringslösningar och energi­effektivisering. Forskarna kan i realtid följa hur de boende, i första hand studenter, interagerar med de nya tekniklösningarna.

Projektet startade som ett samar­bete mellan Chalmers, Johanneberg Science Park och HSB, men avgö­rande för att kunna realisera idén är samarbetet och partnerskapet med andra näringslivsaktörer för att få in fler kompetenser. Det säger Rickard Malm, affärsutvecklare på HSB.

– Vi ville inte skapa ett forsk­ningslabb där man kan prova på att bo under kort tid utan ett riktigt bostadshus som bjuder in forsk­ningen och behövde fler partners och kompetenser från olika skrån inom bostadssektorn för att lyckas med detta.

Flera ägare

Två partners som kom in tidigt i processen var teknikkonsultbolaget Bengt Dahlgren, som också är del­ägare i Johanneberg Science Park, och arkitektfirman Tengbom. En­ligt Cecilia Holmström, strategisk rådgivare på Tengbom, ställer den rådande bostadsbristen och klimat­utmaningarna allt större krav på byggbranschens aktörer att till­sammans hitta hållbara lösningar för framtidens bostad.

– Bygg­ och fastighetsbranschen har traditionellt jobbat i stuprör, det har inte funnits särskilt mycket samverkan. Vi såg att det här kunde bli en möjlig arena där olika aktörer i branschen tillsammans kunde leta efter hur samhällets klimatsmarta bostad skulle kunna se ut, säger hon.

Henrik Jönsson, vd på Bengt Dahlgren Science, är inne på sam­ma linje.

– Den dialog som vi har i partner­gruppen, dialogen med andra före­tag, den stärker varje enskilt bolag. Var finns vi i dag, vad gör vi som bransch tillsammans? Själva sam­verkansidén är minst lika givande som det fysiska huset, säger han.

Globala utmaningar

HSB living lab har i dagsläget nio samarbetspartners, som också är med och finansierar de forsknings­projekt som drivs i huset. Ett 40­-tal projekt pågår just nu, varav ett är ”Den klimatsmarta bostaden”, ett samverkansprojekt mellan just Tengbom, Bengt Dahlgren och Pau­la Femenias, docent vid Chalmers på institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik. Syftet är att undersöka hur ombyggnationer av bostäder kan göras på ett mer klimatsmart sätt, genom att ta fram nya, mer flexibla bostadslösningar som minskar materialflöden och klimatpåverkan över tid.

Utöver utbytet av idéer ser Cecilia Holmström också ekonomiska för­delar med samverkan.

– Det kan vara en ekonomisk utmaning för konsultföretag att ensamt driva kunskapsutveckling. Genom samverkan i forskningspro­jekt skapas innovation och kunskap som kan leda till nya affärsmöjlig­heter för både enskilda bolag och för branschen, säger hon.

Johanneberg Science Park fortsät­ter att växa och för att kunna husera nya hyresgäster och fler samarbets­partners byggs just nu ett tredje hus, som kommer att rymma ytterligare 400 arbetsplatser. Vd:n Mats Bergh har stora visioner för framtiden.

– Många av de frågor vi jobbar med här är globala utmaningar. Vi hoppas att den kunskap som vi genererar inom både samhälls­byggnad och materialteknik skulle kunna lägga grunden för ytterligare en stor svensk exportindustri, säger han. 

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.