Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Kontorsarbeten och även yrken inom offentlig sektor som handlar om vård, omsorg och lärande har påverkats kraftigt av digitaliseringen. Men ställs inte människan i centrum väljer talangerna andra yrkesbanor. Bild: Berit Roald, Anna Tärnhuvud

Schamanen – min vägvisare till offentlig sektor

Lärare, läkare och sjuksköterskor hör till framtidens bristyrken. Men offentlig sektor konkurrerar om arbetskraften med ett framgångsrikt näringsliv. En styrka är då i en tid av it-utveckling att man arbetar med och nära människor. Själv fick GP:s reporter Valdemar Lönnroth en något märklig första mänsklig kontakt i första jobbet på en offentlig förvaltning – av en trummande schaman.

Det här är en krönika. Ställningstaganden är skribentens egna.

Det var i en tid när en kontorsanställd fortfarande kunde fråga hur man egentligen startar en dator – och uttrycka skepsis över att denna relativa nymodighet tog över arbetslivet. Det var, typ, tusen år sedan. Jag var i mitten av tonåren och hade lyckats få ett sommarjobb under några veckor på en kommunal förvaltning som vaktmästare.

Många minns nog sina första trevande steg i arbetslivet, men få tror jag har mötts av en schaman på den första dagen. Den fast anställde vaktmästaren var nämligen det och hade en trumma för att kunna transportera sig till alternativa världar parkerad mot väggen i det lilla kontoret. Som jag minns det upprätthöll han sig betydligt längre vid de seanser han utförde som schaman än vid de sysslor han skulle lära mig. Han redogjorde också för sin regel att dricka minst två liter vatten om dagen, vilket tydligen var renande.

Konstig uppfattning

Nu vill jag inte på något sätt hävda att schamaner är ett typiskt inslag i offentlig verksamhet, eller för den del i någon typ av arbete där man uppbär månadslön. Men denna första erfarenhet påverkade i varje fall min uppfattning om kontorsarbete som något rätt exotiskt i flera år framöver – på arbetsplatsen fanns förutom schamanen ett persongalleri som hade räckt och blivit över för en tjock rysk roman.

Jag fick sedan, betydligt mer profan, arbetslivserfarenhet inom bland annat vården och omsorgen. Men jag tittar ibland tillbaka på denna chockartade introduktion i arbetslivet och har svårt att tro att ungdomar idag skulle kunna mötas av något liknande. Den första vågen av datorisering och digitalisering följdes av fler, vilket effektiviserat och rationaliserat både det offentliga och privata arbetslivet.

Människor och maskiner

I en rapport i veckan slog forskare vid Göteborgs universitet dock fast att offentlig sektor saknar tillräcklig digital mognad. Statliga förvaltningar, landsting och kommuner ligger tydligen bara på 41 procent av 100 i mognad enligt rapporten och måste skärpa sig. Sektorn har låst in sig i system och utrustning som nu blivit gammal. Men det här konstaterande görs utifrån ett sammanhang där Sverige redan är ett av världens mest digitaliserade länder och digitala system är norm. Inom sjukvården har till exempel ny – mjukvarustyrd – utrustning förändrat och förbättrat vården. Och nu kommer system med artificiell intelligens.

Men mitt i denna flodvåg av digitalisering som fortsätter att förändra verksamheter är det viktigt att komma ihåg att några av kärnyrkena, de arbeten som politiker talar sig varma om i valrörelser, bygger på mänskliga möten – lärare, läkare, hemtjänstpersonal eller socialsekreterare. Förutom data- och it-jobb hör just dessa yrken, och ytterligare andra inom vård, skola, omsorg och socialt arbete, till framtidens bristyrken. Då gäller det att kunna locka personer. I Borås finns ett mycket bra exempel på hur man gjort det: det är inte bara genom konkurrenskraftiga löner utan i hög grad genom mjuka värden som socionomer från Göteborg lockats över till knallestaden.

LÄS MER: Så lyckades Borås locka socionomer från Göteborg

För vad vill folk ha i yrkeslivet? En rimlig arbetsbelastning, tid för återhämtning i ett slitigt jobb, bra chefsstöd och stöd från kollegor – och en god lön. Så löd svaret i Borås. Det väger tyngre än nya it-system.