Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

"Satsa mer på utbildning"

Stefan Löfven tänker inte vara tyst längre. Nu sticker han ut hakan och vill ha både en bortre parentes i a-kassan och fler pappamånader.

Detta trots att det är kontroversiellt i socialdemokratin. Men den nya partiledarens första verkliga elddop kommer på tisdag – förstamajtalet på Götaplatsen.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Stämningen är uppspelt i det socialdemokratiska riksdagskansliet. Äntligen händer det något.

Det är onsdag eftermiddag och partiledaren Stefan Löfven har just gjort ett första ekonomiskt utspel, till sammans med den ekonomiska talespersonen Magdalena Andersson. I S-kansliet ses det som startskottet för Löfvens match mot Reinfeldt.

Stefan Löfven själv verkar också taggad.

- Nu ska det bli kul att komma i gång, säger han entusiastiskt, när han tar emot i det arbetsrum han fått i riksdagen.

Men han ångrar inte att han legat lågt de första tre månaderna. Det har varit så mycket nytt. Stefan Löfven har ju ingen riksdagsplats och det ställer till en del praktiska problem. Faktiskt hade han inte varit så inblandad i toppolitiken överhuvudtaget tidigare, vilket är en minst sagt ovanlig egenskap för en partiledare i landets största parti.

Alltså har Stefan Löfven haft fullt upp med att anställa rätt folk, diskutera strategi och plugga sakfrågor. Just nu läser han Nina Björks Under det rosa täcket, boken som Anders Borg säger gjorde honom till feminist.

Känns det overkligt att plötsligt själv sitta här och vara partiledare för Socialdemokraterna?

- Jo, det kan man nästan säga, händelseutvecklingen var ju så snabb den där veckan. Men jag började rätt snabbt se möjligheterna.

På tisdag håller du förstamajtal i Göteborg, hur känns det?

- Det känns väldigt speciellt. Det är en och annan gång man stått där på Avenyn och tittat upp mot Götaplatsen och tänkt att jaa, det är nog häftigt att vara förstamajtalare i Göteborg. Så att nu få den möjligheten själv, det ser jag fram emot jättemycket.

Du har redan gjort ett par utspel om att ställa mer krav. Vad menar du med det?

- Det finns ett delat ansvar mellan det vi kan göra gemensamt och individens eget ansvar. Vi gör ju inte som regeringen och privatiserar arbetslösheten och säger att "det här får du lösa själv". Men då har vi också rätt att ställa krav på att du skaffar dig en utbildning som gör att du höjer din anställningsbarhet, för vi vet att annars har man mycket svårare att få ett jobb.

Vill du ha en bortre parentes i a-kassan?

- Ja, vi har just nu 300 dagar och vi har inget skarpt förslag om att förlänga det. Men däremot är vi mycket noga med att påpeka behovet av tidiga åtgärder och om de 300 dagarna tar slut måste du få hjälp till något annat.

Ni vill att alla ska läsa in gymnasiet och att alla linjer ska vara treåriga och högskoleförberedande. Men kommer det inte alltid finnas unga som inte klarar av det?

- Jamen börjar man i det, då har man direkt börjat sänka ambitionerna, som den här regeringen gör nu Men när jag som IF Metalls ordförande mötte våra motparter så säger de att kraven kommer att höjas successivt. Gymnasieutbildningar som inte är högskoleförberedande nyttar ingenting till. Jag tror däremot att vi behöver utveckla utbildningarna så att flera kommer att klara sig igenom dem.

Vad är orsaken till den höga ungdomsarbetslösheten?

- Det är två saker. Det ena är att vi har för lite allmän efterfrågan och det är därför vi pratar så mycket om näringspolitik. Det andra är utbildningen, där vi måste satsa mer. Svenskt Näringsliv kan visa att vart femte företag säger nej till order på grund av att de inte fått tag på rätt arbetskraft.

Men Svenskt Näringslivs vd Urban Bäckström pekade i en intervju nyligen ut två andra orsaker. Han ansåg att skolan misslyckats under lång tid, även Socialdemokraternas regeringstid, och att ingångslönerna är för höga.

- Det där med utbildningen håller jag med om, eftersom så många saknar gymnasieutbildning, och tidigare socialdemokratiska regeringar har ett delansvar i detta. Men nu handlar det ju om alternativen framåt. Då pratar regeringen eller åtminstone delar av den om att sänka lönerna för ungdomar, men det finns inget direkt samband mellan hög ungdomsarbetslöshet och höga löner, respektive att hade man låga löner så skulle man ha låg ungdomsarbetslöshet.

Men det finns ju ändå en hel del forskning som tyder på ett sådant samband?

- Det finns faktiskt det som pekar åt båda hållen, så forskningen är delad där, men vi har en lönenivå i Sverige som är framförhandlad mellan parterna och som stämmer överens med den produktivitet som vi har i landet.

IF Metall har ändå gått med på särskilda avtal med lägre lön och en viss del utbildning för unga, tyder inte det på att ni ser ingångslönerna som ett problem?

- Men det är inte att ungdomar ska ha lägre löner som är poängen. Vi står ju upp för principen lika lön för likvärdigt arbete. Men om det kommer in en ung kille eller tjej som får en del utbildning så är det en annan typ av arbete. Det var för att vi ville visa allvar, vi ville hitta nya vägar för att ungdomar ska ha jobb.

Magdalena Andersson har varit tveksam till fler pappamånader i föräldraförsäkringen. Vad tycker du?

- Vårt kongressbeslut är egentligen en delning rakt av, sedan har vi sagt att på vägen dit vill vi se en tredelning. Men hur ett sådant skarpt förslag kan se ut och om vi kommer att lägga det i budgeten, det får vi återkomma till. Men det är en viktig fråga för oss eftersom kvinnor tar ut 78 procent av föräldraförsäkringen.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.