Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

”Samtalet måste spegla det som faktiskt byggs”

Hur skapar man tillit hos medborgarna och får så många som möjligt med på tåget när det ska byggas nytt? Lisa Bomble som har forskat om medskapande på Chalmers i Göteborg tror inte på genvägar.

Vad är skillnaden på medborgardialog och medskapande?

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

– Begreppet medborgardialog betyder egentligen att ett utbyte sker, men ganska länge har det betytt att auktoriteter eller politiker pratar med civilsamhället. Det behöver inte betyda så mycket mer än prat. Medskapande är numera en ganska specifik metod som innebär ett långsiktigt samarbete mellan civilsamhället och framförallt kommunerna. Det är inte lätt, men jag tror att det är den enda vägen om samhällets behov ska lösas på rätt sätt.

Berätta mer!

– Det handlar till stor del om att rätt problem ska lösas på rätt plats och att bygga rätt saker i rätt sammanhang. Och då är det viktigt att förstå platsen både socialt och kulturellt. Vad har platsen för karaktär? Vad identifierar man sig med på platsen? Det gäller att luska ut hur det samtalet ser ut innan man påbörjar en formell planeringsprocess. Detta för att man inte ska bygga över en karaktär eller bygga bort en styrka.

– I min forskning har jag hela tiden pratat om att fånga upp helheten och det gör man genom invånarnas berättelser. Om vi bara plockar det som vi kan använda inom planering från den berättelsen missar vi en massa sammanhang. Ska vi bygga hållbart är det sammanhanget vi ska ta vara på. Drömmen vore att en detaljplan kommer till utifrån samtalet som har förts med invånarna.

Varför uppstår så ofta konflikter och missnöje när det ska byggas nytt?

– En del i problemet är att det är stor skillnad i perspektiv mellan dem som tar besluten och dem det påverkar. Vi säger ju: ”jag bor i Majorna eller jag bor i Kortedala”. Det är här vi har vår identitet, på vår områdes- eller lokalsamhällsskala. Kommunal planering ska serva en hel kommun, men invånarna identifierar sig inte med hela kommunen. Det kan till exempel vara så att en kommun behöver fler bostäder och letar då efter tom mark att bygga på. Men om man inte börjar med nedifrånperspektivet kommer fel projekt att hamna på fel plats. Och risken är att du skapar lokala problem när du försöker lösa ett större.

Men hur ska det ske rent praktiskt?

– Det finns inget lätt svar, men det handlar om att etablera någon form av kontinuitet för det där samtalet om platsen. Det kan vara en grupp som träffas eller en serie öppna möten till exempel. Jag följde en medskapandeprocess i Gråbo i min forskning. Där har man valt att skapa en förening av föreningar som fungerar som ett slags kontaktyta mellan civilsamhället och kommunen. Det är ett sätt.

Finns det inte en risk att det tar väldigt lång tid om alla nybyggnationer ska föregås av en medskapandeprocess?

– Deltagandeprojekt efter deltagandeprojekt visar att folk är nöjdare, att man upptäcker missförstånd snabbare, löser konflikter på vägen och att man bygger upp ett förtroende. Sköter man det långsiktiga har man byggt in mycket effektivitet som smittar av sig och gör att processen går snabbare längre fram. Så jag tror ju på att hålla ut.

I Göteborg har vi haft det svårt med förtroendet när det ska byggas nytt, har du någon tanke om vad det handlar om?

– Jag tror att de senaste åren, och det gäller inte bara Göteborg, så har vi målat en bild med ord och en annan med byggnader. Till exempel föregås nybyggnationer ofta med begreppet blandstad, och sedan uppfyller vi inte det. Det blev inte det där lilla mysiga stadskvarteret som har alla stadskvaliteter. Och faktum är att där vi har sagt blandstad, som till exempel på Norra Älvstranden och Kvillebäcken, har det blivit mindre blandstad än när vi bara byggde stad. För att skapa förtroende måste samtalen spegla det som faktiskt byggs.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.