Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S). Arkivbild.
Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S). Arkivbild. Bild: Henrik Montgomery/TT

S vill "städa upp" i arbetskraftsinvandring

Socialdemokraterna tänker gå till val på att strama åt reglerna för arbetskraftsinvandring. Bara bristyrken ska tillåtas.
– Enda sättet att städa upp i det här är att gå tillbaka till arbetsmarknadsprövning, säger migrationsminister Morgan Johansson (S).

Sveriges regler för invandring av arbetskraft från länder utanför EU har beskrivits som bland världens mest generösa. Ett system som enligt S och LO-facken inbjuder till utnyttjande av människor, handel med arbetstillstånd, osund konkurrens och möjligheter för den organiserade brottsligheten.

– Vi har ingen lönetröskel (krav på lägstalön), ingen arbetsmarknadsprövning, inget försörjningskrav för anhöriga och ett jobb behöver inte ens vara på heltid, säger migrationsministern.

På S-kongressen i veckan går partistyrelsen fram med att S ska driva arbetsmarknadsprövning, krav på heltid och kollektivavtal för att arbetstillstånd ska beviljas. Många motioner till kongressen begär det.

Morgan Johansson ser inga möjligheter att före valet lägga fram ett förslag till riksdagen om arbetsmarknadsprövning. En sådan prövning innebär att fack och arbetsgivare och/eller någon myndighet får yttra sig om det finns behov innan arbetstillstånd kan ges.

Svagt stöd

I dagsläget skulle Vänsterpartiet och möjligen Sverigedemokraterna vara enda stödet för hans idé. Moderaterna och Kristdemokraterna vill skärpa andra regler, men inte återinföra arbetsmarknadsprövning. Det vill heller inte Centerpartiet, Liberalerna eller regeringspartnern Miljöpartiet.

Dagens regler gjorde den dåvarande, borgerliga Alliansregeringen och Miljöpartiet upp om för mer än tio år sedan.

– Vi ville hålla fast vid arbetsmarknadsprövning. Det är orimligt att vi har invandring till yrken där vi inte har brist, som städare och restaurangbiträden, säger Johansson.

I snart två års tid har han hävdat att det finns ett ökat politiskt tryck för att skärpa reglerna. Han har utfäst sig att " med alla tillgängliga medel försöka städa upp i systemet".

Inte blivit mycket

Hittills har det inte blivit mycket mer än delförslag från en utredning som ska rätta till brister inom det nuvarande systemet, inte ändra det i grunden. På tisdag kommer slutförslagen men de kan inte bli verklighet före valet.

I januari har Morgan Johansson lovat riksdagen en proposition med förslag utifrån utredningens delbetänkande. En del syftar till att minska problemet med att, oftast högkvalificerade arbetsinvandrare utvisas på grund av att arbetsgivaren gjort mindre fel i fråga om lön eller försäkringar, till exempel. Andra handlar om att stärka den enskildes ställning gentemot arbetsgivaren.

Kräva bindande

Utredningen ville inte att det ska krävas ett bindande anställningsavtal för att en person ska få tillstånd att komma hit för jobb. Men Morgan Johansson vill det.

– Det ska vara ett avtal, inte ett erbjudande.

Han vill ta fasta på utredarens förslag om försörjningskrav för anhöriga. Sverige sticker ut, menar han, genom att inte kräva att den som arbetsinvandrar ska kunna visa att han eller hon kan försörja familj som följer med.

– Det är en grund för brukarimport, säger Johansson och syftar främst på arbetskraftsinvandring av personliga assistenter till familjer med funktionshindrade i familjen som har kommit hit tidigare.

Krävt lönegolv

M och KD har krävt förbud för arbetskraftsinvandring inom personlig assistans. För arbetskraftsinvandring generellt anser M att det minst ska krävas en lön på 27 500 kronor i månaden för att en person ska få komma. KD vill kräva över 30 000.

– Vårt förslag om arbetsmarknadsprövning är bättre än Moderaternas. Och personliga assistenter kommer vi åt med det också, hävdar Morgan Johansson.

Fakta: Arbetskraftsinvandring 2020

Förra året, 2020, beviljade Migrationsverket 32 379 tillstånd att komma till Sverige för arbete.

Av dem avsåg 15 231 personer från länder utanför EU/EES-området. 2019 var antalet 21 950 och 2018 var de 20 841.

Som jämförelse beviljades 10 409 personer asyl i Sverige 2020.

De största yrkesgrupperna bland de 15 231 arbetsinvandrarna var:

Bärplockare och plantörer 3 490

It-arkitekter och systemutvecklare 2 511

Snabbmatspersonal 994

Skogsarbetare 777

Ingenjörer 667

Städare och hemservicepersonal 628

Anhöriga till dessa personer är inte inräknade

Under 2021 har hittills, till och med september, 16 581 tillstånd beviljats. En tredjedel av dem i yrken med minst högskoleutbildning.

Källa: Migrationsverket