Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

”S tror att de uppfann välfärdspolitiken”

Socialdemokraternas självbild av att veta bäst är en farlig inställning, menar välfärdsutredaren Irene Wennemo.

Den socialdemokratiska självbilden präglas av att man vet bäst i välfärdsfrågor och inte behöver göra upp med andra partier. En farlig inställning, anser Irene Wennemo, passiv S-medlem och huvudsekreterare i den parlamentariska utredningen om social-försäkringarna.

H on överraskar tre kvart in i intervjun, som så här långt bara handlat om utredningen och det sociala skyddsnätet vid sjukdom och arbetslöshet. Då lägger hon in en liten paus och säger att hon förberett ”lite kritik mot sossarna”.

– Socialdemokraterna har ett problem när det gäller de här frågorna, dels vill man inte framstå som ett bidragsparti, dels pratar man inte mycket om dem, Stefan Löfven har knappt tagit frågorna i sin mun. Samtidigt tror de att de har ett självklart förtroende i dessa frågor, att det räcker med att gnälla att regeringen är dålig, men egentligen inte säga vad man vill göra.

Och i utredningen?

– Agerandet präglas av att man har varit otydlig med vad man vill. Ett stort problem är den socialdemokratiska självbilden, där man anser att man hittade på välfärds­politiken och sitter inne med sanningen och inte behöver göra upp med andra partier. Problemet är att det inte alls är så utan att i princip alla stora reformer har man infört ihop med andra partier och andra partier är också drivande i dessa frågor. Denna självbild är ganska farlig, eftersom det är lätt att man tar frågor för givna, som Centern som trodde att man hade miljöfrågorna.

För verkligheten är en annan?

– Socialdemokraterna kommer definitivt behöva göra upp med andra partier och Miljöpartiet har verkligen valt att profilera sig i de här frågorna med en helt egen linje som jag faktiskt tror går mycket mer i takt med vad speciellt unga människor tycker är rimligt i dag. De tycker inte det är rimligt med den a-kasselösning vi har i dag.

I det delbetänkande som socialförsäkringsutredningen lämnade före sommaren och som nu är ute på remiss enades partierna om ett nytt inkomstbegrepp som ska omfatta bruttolön och skattepliktiga förmåner. Med utgångspunkt från den tidigare utredningen om månadsuppgifter analyserar man också hur inkomsterna ska kunna beräknas mer lika i de olika försäkringarna. I dagsläget baseras till exempel a-kassan på historisk inkomst och socialförsäkringarna på förväntad inkomst.

Fördelen med månadsuppgifter?

– Med månadsuppgifter som arbets­givarna ska rapportera in öppnas det upp helt nya möjligheter att modernisera försäkringarna. I a-kassan ska mycket samlas in manuellt av den arbetssökande och det blir extremt mycket fel i systemet, nästan 70 procent av ansökningarna är felifyllda och det blir en hopplös administration. Visionen är att jag ska kunna gå in på mina uppgifter på Skatteverket och klicka mig vidare till vad det betyder i ersättning för a-kassa, föräldrapenning och sjukersättning.

Men partierna är inte överens?

– De står väldigt långt från varandra i flera stycken i dagsläget.

Beskriv din roll som huvudsekreterare?

– Ofta i parlamentariska utredningar får ordföranden en medlarroll, men ordföranden Gunnar Axén finns ju mitt i politiken och när han uttalar sig gör han det som moderat. Därför tror jag att jag fått en annan och mer synlig roll som huvudsekreterare.

Ska ni även titta på ersättningsnivåerna?

– Njaä, vissa partier vill samordna så mycket som möjligt som Miljöpartiet, medan Socialdemokraterna är tydliga med att det är olika system och det tycker i stort sett också Moderaterna. Det gäller också att titta på helheten med rehabilitering och återgången i arbete. Väldigt många långtidssjukskrivna har faktiskt ingen arbetsgivare utan är i ett gränsland mellan sjukskrivning och arbetslöshet och där hjälper inte att öka arbetsgivarens ansvar. Vi måste titta på gränsdragningen mellan Försäkringskassans och Arbetsförmedlingens ansvar, och kommunernas och sjukvårdens. Försäkringskassan är bra på att betala ut pengar ur försäkringen men har, om man ska vara ärlig, aldrig varit bra på rehabilitering. Arbetsförmedlingen har historiskt varit bra på det arbetsnära när folk är friska och krya, medan folk som står längre bort från arbetsmarknaden liksom aldrig varit deras favorituppdrag.

Varför?

– Det ligger inbyggt i kulturen, samtidigt som den delen av deras uppdrag blivit allt viktigare.

Andra utmaningar?

– Det stora antalet förtidspensionerade unga med psykisk diagnos och aktivitetsersättning – det är det stora växande problemet och här kommer vi in på sådant som är riktigt svårt för utredningen. En 60-åring som blir långtidssjukskriven är verkligen inte bra, men 20-åriga adhd-killar som inte klarat grundskolan och deprimerade tjejer med självskadebeteende, det är en tickande bomb både i Sverige och många andra europeiska länder. Det är inget svenskt fenomen, utan har något att göra med att arbetslivet kräver mer och att mer utbildning krävs. Här är alla partier lika handfallna och jag har ingen bra lösning på det heller.

Till sist, har livet förändrats sedan du och din sambo, som tidigare varit gifta med män, i vintras kom ut som ett par?

– Inte så himla mycket, reaktionerna handlade om att vi var modiga men jag upplevde mig inte alls som modig, mer pinsamt självupptagen.

Hur oeniga är politikerna i utredningen? Läs mer i måndagstidningen.

Bild: Bild: Bengt Kjellin

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.