Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer
Lena Brosché, Calle Danell och Bertil Hobjerg är tre göteborgare som är medvetna konsumenter, men på olika sätt.

Så styr du företag och stater med dina pengar

Bojkott kan bita hårt på företag och regeringar du vill ska bete sig bättre – men det gäller att ni är många och tydligt berättar vad ni protesterar mot. Men det finns också andra sätt att använda sin konsumentmakt.
– Man ska inte underskatta ett mejl, säger Jan Bertoft, generalsekreterare för Sveriges Konsumenter.

På sociala medier uppmanas det just nu till breda bojkotter mot såväl resor till Turkiet, för den blodiga invasionen i kurdiska Rojava, som mot chilenska varor, i solidaritet med de stora protesterna mot korruption i landet. Kring mindre Facebook-sidor samlas också konsumenter som bojkottar enskilda möbelföretag för deras usla returvillkor – eller fenomenet Halloween i Sverige på grund av att den "kommersiella amerikanska varianten" av högtiden "förpestat" landet.

– Med sociala medier har det blivit enklare att bilda aktionsgrupper mot enskilda varor, företag eller trender. Med tanke på det kan jag tänka mig att det blir vanligare med olika typer av bojkotter framöver, säger Jan Bertoft.

Därför bojkottas Nestlé – sedan 40 år tillbaka

Bojkott som konsumentvapen är fortfarande effektivt menar Bertoft – men metoden måste vara genomtänkt.

– Det kan vara ett trubbigt verktyg. Om man exempelvis vill påverka en regering gäller det att välja rätt produkter att bojkotta, så aktionen inte bara drabbar till exempel de fattigaste bönderna i det aktuella landet. Det krävs också att den är samlad, och att den aktör som utsätts för bojkotten förstår signalen. Det är viktigt att tydligt berätta vad man är upprörd över och vilken typ av förändring man vill se från företaget eller regeringen. Det räcker inte bara att sluta köpa vissa varor, säger Jan Bertoft.

Calle Danell, 30 år, jobbar med mat, Malmö

Ja – animaliska produkter, sedan ungefär tre år tillbaka. Det är för att jag har medlidande med djur och för att animaliska produkter är dåligt för hälsan. Jag har också börjat gå ifrån att handla kläder från de stora kedjorna och köper istället i princip bara second hand – jag bojkottar hela idén med konsumtionssamhället.

Lena Brosché, 65 år, strateg, Göteborg

– Nej, inte rakt av. Men jag försöker tänka på vad jag köper och inte köper och vad som är ok och inte ok i förhållandet till exempelvis miljön. Jag har personer i familjen och bekantskapskretsen som säger att man inte "ska" köpa en viss sak – men jag är inte så svart och vit.

Bertil Hobjerg, 62 år, sjukpensionär, Göteborg

– Det kanske jag gör, fast jag inte tänker på det just nu. Jag köper generellt inte varor så ofta och försöker att vara miljömedveten och bara köpa från fabrikanter som inte orsakar skador på människor eller miljö. Jag har till exempel inte tagit flyget eller haft bil på 15 år och åker kollektivt istället – jag gör vad jag kan.

Mauri Turunen, 70 år, pensionär, Surte

Nej, det var länge sedan. Jag bojkottade Coca Cola på 80-talet, för att de använde naturen på fel sätt i Sydamerika och framförallt för att företaget var så arrogant. Det finns angelägna frågor nu också, men det finns inte så mycket att göra åt dem som privatperson. Om jag var yngre hade jag kanske varit med i fler bojkotter.

Det finns flera exempel på stora lyckade bojkotter. När konsumenter runt om i världen 1995 gick ihop och slutade köpa franska viner i samband med Frankrikes provsprängningar i Franska Polynesien, tog det bara ett år innan landet definitivt avslutade sina kritiserade kärnvapentester i regionen. Andra har inte haft samma snabba effekt:

Jan Bertoft, generalsekreterare för organisationen Sveriges Konsumenter. Bild: Bild: Linus Meyer

Den första konsumentbojkotten mot matkonglomeratet Nestlé utlystes till exempel på 70-talet – och pågår, med ett kort uppehåll på 80-talet, fortfarande. Grunden till bojkotten är det schweiziska bolagets aggressiva marknadsföring av modersmjölksersättning i utvecklingsländer. På 70-talet uppsökte Nestlé fattiga mödrar både på sjukhus och i hemmet för att ge dem gratisprover på ersättning och sälja in den egna produkten som bättre än bröstmjölk för bebisen. När barnen blivit vana vid ersättningen, och kvinnornas amning stannat av, var Nestlés produkter dock inte gratis längre. Resultatet blev att fattiga kvinnor blandade ut den dyra och i de flesta fallen helt onödiga ersättningen med vatten, inte sällan smutsigt sådant – och många barn dog eller skadades allvarligt av näringsbrist.

LÄS MER: Bojkott av Brasilien riskerar ge dyrare kaffe

Vårdförbundet: har en löpande dialog med Nestlé

I Sverige medverkar bland annat Vårdförbundet i bojkotten mot Nestlé. Eftersom koncernen är en av världen största och säljer såväl kaffe som choklad, barnmat, frukostflingor och hundmat under en mängd olika varumärken, har Vårdförbundet fokuserat sin bojkott på tre produkter– Nescafé, Zoégas kaffe och chokladen After Eight.

– Bojkotten är utlyst av de internationella barnmorskeorganisationerna och vi har valt att stödja den. Vi tycker inte att Nestlés bröstmjölksersättning i sig är dålig – vi vänder oss mot hur den marknadsförs i utvecklingsländer, säger Susanne Braxton, hållbarhetssamordnare på Vårdförbundet.

Den långvariga bojkotten har dock inte fått någon större effekt på Nestlés beteende – jätten fortsätter, enligt de stora barnmorskeorganisationerna, med kraft att sälja in bröstmjölksersättning till nyblivna mödrar i utvecklingsländer. Nestlé själva menar att de följer världshälsoorganisationens, WHO:s riktlinjer för hur ersättning får marknadsföras.

Bara för ett par år sedan fick de dock svidande kritik för att marknadsföra sin ersättning med formuleringar som "inspirerad av" och "det närmaste" bröstmjölk. Organisationen Changing Markets Foundation pekade då också på hur Nestlé stolt marknadsför sin ersättning som fri från sockerarten sackaros "för barnets hälsa" i exempelvis Hongkong och Brasilien – samtidigt som man fortsätter sälja ersättning med just sackaros i till exempel Sydafrika.

– Men en effekt av bojkotten är att vi har en löpande dialog med Nestlé. De vill såklart att vi ska häva bojkotten, men om det ska ske krävs rejäla diskussioner i beslutande organ i förbundet och där är vi inte, säger Susanne Braxton.

LÄS MER: Försäljningslyft för Nestlé

I Nestlés fall kan just storleken på och utformningen av bolaget vara en viktig förklaring till varför bojkotten inte biter som den ska.

– Problemet med de riktigt stora globala jättarna som Nestlé eller Procter&Gamble är att människor inte kopplar ihop de företagen med deras varumärken. Det krävs nästan ett detektivarbete för att undvika att köpa Nestlé-varor i matvarubutiken – det är få som har tid och möjlighet att stå och vrida och vända på förpackningarna för att kontrollera att just det här flingpaketen inte tillhör Nestlé. Då är det mycket enklare att undvika exempelvis franska viner. På Systembolaget är vinerna till och med sorterade på länder – det är bara att gå förbi den franska hyllan om man vill, säger Jan Bertoft.

Så kan du påverka - genom jobbet

Om man som konsument istället vill stötta ett företag som gör bra saker kan man organisera en så kallad "buycott" - och uppmana människor att handla mer från det företaget. Polariseringen i samhället är dock stark och åsikterna om vad som är en "bra sak" är ofta väldigt splittrade.

När Unilever-ägda glassmärket Ben&Jerrys för 1,5 år sedan deklarerade sitt stöd för den nya gymnasielagen, som gjorde det möjligt för 9 000 främst afghanska unga män att stanna i Sverige, reagerade konsumenterna på två sätt – anhängarna av lagen la upp bilder på nyinköpta glasspaket på sociala medier medan motståndare utlyste bojkotter mot bolaget.

I USA är fenomenet med delade konsumentgrupper redan väldigt stark och Jan Bertoft bedömer att det kommer få större genomslag även i Sverige.

– När Donald Trump tillträdde som president i USA la både anhängarna och motståndarna upp listor på vilka företag som stöttat hans kandidatur ekonomiskt och uppmanade människor att antingen stötta, eller bojkotta, de bolagen. Trenden att stötta eller välja bort företag beroende på hur de förhåller sig till politiken, kommer vi säkert se starkare i Sverige också, säger han.

Det går också att göra skillnad på jobbet. Företag är stora konsumenter av såväl papper och skrivare som kaffe, mjölk och frukt. Som anställd kan man försöka påverka arbetsgivaren att välja produkter från schyssta företag som beter sig bra - och välja bort de man inte vill stötta.

Men det finns också enklare metoder för konsumenter att påverka företag i rätt riktning.

- Ur perspektivet konsumentmakt är mejl inte att underskatta – speciellt om man går ihop ett antal personer. Skriv ner några rader om vad ni är missnöjda med och skicka iväg det. För seriösa företag är att få kritik det näst värsta – det värsta är att människor bara slutar köpa ens varor utan att man vet varför, säger Jan Bertoft.

LÄS MER: Sydkoreansk bojkott slår mot Toyota

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.