Det är dyrt att vara fattig. Om man får krav från inkassobolagen eller blir ett ärende hos kronofogden växer skulderna snabbt.
Så det bästa är att betala räkningarna och aldrig hamna där.
Köp på avbetalning är en vanlig orsak till att folks ekonomi går över styr, enligt Britt Johanneson, skuldrådgivare i Göteborg.
När pengarna inte räcker till livets nödtorft trampar en del i fällan och börjar låna för att betala skulderna.
- Då kan den onda cirkeln vara igång.
Dröjsmålsräntorna på mellan 8,5 och 25 procent svider i skinnet. Ibland kan det vara lurigt att få reda på vad avbetalningen kostar. En del butiker tar ut avgifter i stället för räntor.
- Det viktiga är att man läser det finstilta och tar reda på vad som händer om jag inte kan betala, säger Britt Johannesson.
Men de vanligaste orsakerna till att folk sitter med skulder hos kronofogden är inte lyxkonsumtion. Sjukdom, skilsmässa, arbetslöshet och konkurs vanliga orsaker till att privatekonomin havererar.
När högen av räkningar börjar växa gäller det att agera i tid.
- Man ska kontakta sina fordringsägare och tala om situationen.
Kan man tidigt göra upp en avbetalningsplan är det billigare än om ärendet hunnit gå till kronofogden.
Skulle man ändå hamna där är det ingen katastrof, enligt Britt Johannesson.
- Det viktiga är att man har mat för dagen och kan betala nödvändiga saker som el, hyra och telefon.
Har det gått så här långt är det läge för att boka tid hos kommunens skuldrådgivare.
- Om fordringsägarna lagt över ärendet på inkasso pratar vi med inkassobolagen.
En del inkassobolag är mer benägna att gå med på avbetalningsplaner medan några har en mer hårdnackade linje.
- Vissa har ett hjärta, andra inte.
Däremot ska man inte hoppas på att fordringsägarna efterskänker några skulder. Det händer sällan eller aldrig, enligt Britt Johannesson.
Den som har skulder hos kronofogden kan drabbas av löneavdrag.
Skuldsanering är den sista utvägen för den som dragits med obetalda skulder i flera år och inte ser någon möjlighet att betala dem.
- Man kan inte spara några pengar eller se fram emot en semester, säger Stina, 51 som är halvvägs igenom sin skuldsanering.
Hon vill inte framträda med sitt riktiga namn på grund av att det skulle kunna påverka henne i jobbet. Skilsmässa och arbetslöshet var det som gjorde att hon tappade greppet om sin egen ekonomi.
- Lagen om skuldsanering är en väldigt bra lag. Den gör att man lär sig ta ansvar för sin ekonomi, säger hon.
Ett villkor är att man inte kan betala sina skulder "inom överskådlig tid". Hittills har gränsen ansetts gå vid 7-10 år. Men Högsta Domstolen kom i en dom i höstas fram till att det är 15 år som gäller.
Tidigare fick 60-70 procent av alla som sökte skuldsanering sina ansökningar beviljade.
- Nu har det blivit hårdare, säger Britt Johannesson.
Men alla som skulle kunna få skuldsanering tar inte chansen.
- Många skäms och mår dåligt.
Den som får krav på mycket gamla skulder från inkassobolagen kan ifrågasätta kraven. Föreningen Insolvens har lyckats få inkassobolag att dra tillbaka krav.
Det händer att inkassobolag skickar ut krav på skulder som egentligen är preskriberade eller där man inte kan dokumentera den ursprungliga fordran.
Den som vill ifrågasätta kravet från ett Inkassobolag gör klokt i att kontakta kommunens budgetrådgivare eller föreningen Insolvens.
