Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer
Storbritanniens konservativa regering föreslår ett poängbaserat system för att avgöra vilka som ska få komma till landet och arbeta. Arkivbild. Bild: Alberto Pezzali/AP/TT

Så rankas utländsk arbetskraft efter brexit

Högkvalificerad utländsk arbetskraft ska prioriteras – den brittiska konservativa regeringen vill införa ett poängbaserat system för att avgöra vilka som ska få invandra och arbeta i landet.
Förslaget möts av högljudd kritik.

För att göra verklighet av planerna på att bli oberoende av billig europeisk arbetskraft har den brittiska regeringen lagt fram ett förslag till ny invandringspolitik efter utträdet ur EU.

Förslaget är att införa ett poängbaserat system, tänkt att träda i kraft den 1 januari 2021, där sådant som hög utbildningsnivå, särskilda kvalifikationer inom eftertraktade kompetensområden, "nödvändiga" språkkunskaper samt en särskild lönenivå premieras. Visum kommer endast att ges till dem som når en viss poängnivå och EU och icke-EU invånare kommer att behandlas likvärdigt.

"Full kontroll"

"För första gången på årtionden kommer Storbritannien att ha full kontroll över vem som kommer till landet och hur vårt immigrationssystem fungerar", står det i ett uttalande från regeringen där man berättar om planerna. Ett av syftena är att "få ner det totala antalet migranter".

Men flera kritiska röster har redan höjts mot regeringen som bland annat anklagas för att inte ha räknat på vilka ekonomiska effekter reformerna får.

Kort om tid

Oppositionspartiet Labour tror att regeringen kommer att tvingas till så många undantag från reglerna, på grund av vissa sektorers beroende av utländsk arbetskraft, att de nya bestämmelserna skulle bli verkningslösa. Och en talesperson för oppositionella Liberaldemokraterna anser att politiken baseras på främlingsfientlighet snarare än landets ekonomiska och sociala behov.

– Allt för många företag kämpar redan med att anställa de arbetare de behöver. Nu vill Tories hindra dem från att rekrytera alla utom de högst betalda från utlandet, sade Christine Jardine, talesperson för Liberaldemokraterna.

Flera av kritikerna anser också att tio månader är för kort tid för företagen att förbereda sig på den nya ordningen.

Storbritannien lämnade EU den 31 januari 2020 efter att ha enats med EU om ett utträdesavtal och en politisk deklaration om framtida samarbete. I avtalet ingår en övergångsperiod fram till den 31 december 2020, då i princip allt fungerar som förut.

I mars vidtar förhandlingar om framtida relation. EU:s mål är att kunna samla allt i ett enda avtal som kan godkännas redan i höst, åtminstone provisoriskt. Tanken är att hålla intensiva parallella förhandlingar inom tio till tolv olika ämnen i treveckorscykler bestående av en veckas förberedelser, en veckas förhandlande och en veckas genomgång. Samtalen ska äga rum i Bryssel och London, sannolikt från början av mars.

Om förhandlingarna kärvar finns möjlighet att förlänga övergångsperioden i max två år. Beslut om det måste dock tas före den 1 juli, enligt utträdesavtalet. Storbritanniens regering har samtidigt lagstiftat om att inte söka någon förlängning.

Om inget avtal kan nås före årsskiftet och ingen förlängning heller görs blir det automatiskt en så kallad hård brexit, med tullar och kvoter enligt internationella handelsorganisationen WTO:s regler.