Den iranska toppgeneralen för revolutionsgardets specialstyrkor, Qasem Soleimani, dödades i natt i en amerikansk drönarattack. Angreppet har bekräftats av oljestaten Iran som nu lovar kraftig vedergällning för attacken.
LÄS MER:Iransk toppgeneral dödad på order från Trump
Eskaleringen i den redan spända relationen mellan USA och Iran fick omgående effekter på världsmarknaderna.
Oljan
Oroligheter som blossar upp i Mellanöstern ger nästan alltid utslag på världsmarknadspriset för olja.
Brent-oljan steg på fredagsmorgonen till som mest 69:16 dollar per fat, en uppgång med 4,4 procent, innan en viss lättnad skedde och priset sjönk tillbaka till 68:16 dollar. För den amerikanska motsvarigheten WTI-oljan skedde en liknande utveckling med en uppgång på nästan tre procent till 62:90 dollar.
– En stor del av världens olja kommer från persiska viken och Saudiarabien. Risken är att konflikten mellan Iran, Saudiarabien och USA nu eskalerar ytterligare, säger sparekonomen Joakim Bornold och fortsätter:
– Det här kommer i en period där oljepriset har stigit rejält under vintern, ett resultat av marknadens oro för just den här typen av eskalering, säger han.
För världens oljeproducenter betyder det mer klirr i kassan. För många konsumenter är det stigande oljepriset negativt, säger Joakim Bornold.
– En stor del av industrin påverkas negativt av stigande oljepriser, även vi konsumenter. Men det finns även industri som vinner på en uppressad olja.
Alla stora oljebolag som Shell, Exxon Mobil och BP, noterade stigande kurser i förhandeln samtidigt som investerare viktade över till säkrare placeringar vilket resulterade i att spot-priset på guld steg en procent liksom att den japanska valutan, yenen, stärktes mot den amerikanska dollarn.
I den initiala handeln på Wall Street backade såväl Nasdaqs kompositindex som Dow Jones industriindex med 0,8 procent, enligt den amerikanska affärssajten CNBC.
Det är dock för tidigt att säga hur USA:s angrepp kommer att påverka oljepriset framåt. Allt beror på vad som händer den närmaste tiden.
– Det beror bland annat på hur det verbala ordkriget kommer att se ut, säger Thina Saltvedt, analytiker på Nordea.
Till skillnad från tidigare historiska oljekriser har dock Mellanösternoljan minskat i betydelse, enligt Joakim Bornold.
– Man ska komma ihåg att världen inte alls är lika beroende som man en gång var av den saudiska oljan. I dag är exempelvis USA självförsörjande vilket gör det mindre känsligt. Hade det här skett på 70-talet hade världens börser dykt under fredagen, säger han vidare.
Börsen
Aktiehandeln reagerade också omgående på nyheterna om den amerikanska attacken i Bagdad. Handeln på Asienbörserna var öppna när beskedet annonserades, både Hongkong- och Shanghaibörsen gick ned med omkring en procent i samband med beskedet.
– Det här är ingenting som är positivt för börsen, säger Joakim Bornold.
Även Stockholmsbörsen pekade nedåt i den inledande handeln på fredagen.
Det breda OMXS-index öppnade handelsdagen på minus 0,8 procent och storbolagsindex OMXS30 med minus 1 procent. Storbolagen på Stockholmsbörsen stängde på -1,3 på fredagen.
– Det skapar oro och marknaden frågar sig nu vad som kommer ske, läget är i nuläget väldigt spänt.
Skulle konflikten i Iran eskalera ytterligare riskerar det får stora konsekvenser globalt, säger sparekonomen.
– USA:s konflikt med Nordkorea hade ingen betydelse alls. Men på grund av oljan blir det stökigt på marknaderna om situationen i Mellanöstern ökar.
