Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

SAS vd Rickard Gustafson konstaterar att pilotstrejken blivit en dyr affär för flygbolaget. Bild: Fredrik Persson/TT

Så mycket kostade SAS-strejken

En förlust på drygt 1,2 miljarder kronor – så såg SAS resultat ut för andra kvartalet, en kraftig försämring. Orsaken är pilotstrejken för en månad sedan. Aktien sjönk markant på börsen på tisdagsmorgonen.
– Det här resultatet är en besvikelse och vi ser en tydlig effekt av pilotstrejken, säger vd Rickard Gustafson.

SAS har tidigare flaggat för att strejken bland flygbolagets piloter för bättre villkor och högre lön kostat företaget mycket. Nu framgår det också konkret hur kvartalsrapporten från februari till april påverkats negativt av strejken. Medan intäkterna ökade från drygt 9,9 miljarder kronor till knappt 10,2 miljarder, så var resultatet desto sämre. I fjol uppvisade bolaget ett förlust om nästan -0,5 miljarder, detta kvartalet har det mer än fördubblats till drygt -1,2 miljarder.

Själva strejken – som inleddes i slutet av april och sträckte sig in i maj – kostade enligt SAS 650 miljoner kronor. 430 miljoner kronor av dessa kostnader kommer att belasta nästa kvartal.

Kostnaden för strejken blev högre än analytiker räknat med. SAS har, enligt vd Rickard Gustafson, tagit höjd för ersättningar till resenärer i form av exempelvis ombokningskostnader, hotell och mat i de fall det varit nödvändigt.

Aktien sjönk med cirka fyra procent i den inledande handeln på Stockholmsbörsen och sjönk sedan ytterligare.

Får konsekvenser

TT: Innebär kostnaden för strejken att ni behöver göra några förändringar i verksamheten?

– Just nu är vårt fokus att fortsätta det besparingsprogram vi har rullande som ska ge 900 miljoner i besparingar i år och vi har levererat 400 miljoner så här långt, på sex månader. Vad som kommer att ske i framtiden får jag återkomma till. Men, det är klart att det kommer få någon form av konsekvens när vi drar på oss sådana här stora kostnader, säger Rickard Gustafson, SAS vd och koncernchef.

Rickard Gustafson anser att bolaget gjorde allt det kunde för att undvika en konflikt och beklagar att det ändå blev en strejk.

– Jag tycker att det är ett omodernt sätt att hantera en relation mellan företag och arbetstagare. Men tyvärr valde piloterna att gå ut i en storskalig konflikt där de tog ut alla medlemmar på en och samma gång för att göra maximal skada och nu ser vi vad det har kostat, säger han.

Nödvändigt avtal

Nyligen meddelade Svenskt Näringsliv att man inte kommer att betala någon konfliktersättning till flygbolaget då man anser att SAS brutit mot det så kallade lönemärket som ännu inte är satt för åren 2020 och 2021.

– Jag kan konstatera att SAS behövde skriva ett treårsavtal för att skapa stabilitet för vårt fortsatta omställningsarbete. Sen är det så att det finns det inget så kallat ”märke” i Sverige för åren 2020 och 2021. Och enligt Svenskt näringslivs regler utgår ingen konfliktersättning om det inte finns ett märke att förhålla sig till. Det får jag bara beklaga men acceptera, säger vd Rickard Gustafson.

Bolaget konstaterar att det nu kommer att ”bli utmanande” att nå ett positivt resultat före skatt under 2018/2019 – vilket även det allmänna ekonomiska läget bidrar till.

I en vidare kommentar skriver koncernchefen att bolaget har utmaningar framåt i form av en konkurrensutsatt marknad, stigande flygbränslepris och där den svenska kronan som fortsätter att försvagas. Flygbränslekostnaderna har ökat från drygt 1,6 miljarder kronor bolaget februari-april i fjol till knappt 2,2 miljarder kronor motsvarande kvartal i år. Dessutom ser bolaget en minskad efterfrågan på inrikesresor, särskilt i Sverige. ”Dessa faktorer betonar vikten av att vi har ett fortsatt starkt fokus på att stärka effektivitet, flexibilitet och hållbarhet i vår affär” förklarar Rickard Gustafson.

Positiva faktorer

Samtidigt lyfter koncernchefen fram ett antal positiva saker: bolaget har lyckats få högre intäkter per passagerare genom ett bättre ”kunderbjudande” och en ökning av sidointäkter. Vidare så behåller bolaget sina marknadsandelar i ett läge med hård konkurrens.

Enligt Rickard Gustafson så hade man trots den störning som strejken innebar en ”välfungerande kommunikation med kunderna” där man ”undvek...en situation där ett stort antal passagerare anlände till flygplatsen och blev fast”.

Men den positiva tendensen är svagare än de negativa ekonomiska faktorerna. ”Därför måste vi öka förändringstakten för att anpassa bolaget till de rådande marknadsförhållandena och säkra framtida lönsamhet.”

Koncernchefen lyfter också fram att SAS relativt sina kollegor i flygbranschen klättrar i hållbarhetsmätningar, bolaget vill bland annat arbeta för en storskalig biobränsleproduktion och forskning kring elflygplan med Airbus.

Rättelse: I en tidigare version av den här artikeln angavs fel kvartal. Rapporten avser det andra kvartalet då SAS har ett brutet räkenskapsår.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.