En ny bil som rullar av bandet i dag innehåller i snitt mellan 100 och 200 små datorer – som alla, i teorin, kan hackas. I framtiden, när våra fordon väntas vara självkörande och helt uppkopplade, kommer det finnas än mer kod att angripa.
– Ju mer uppkopplade fordonen blir, desto mer måste man arbeta med säkerheten. För tio år sedan var de här frågeställningarna inte så intressanta, för då fanns det få möjligheter att angripa bilar på det här sättet. I dag finns det många fler och i framtiden kommer hoten öka ytterligare, säger Tomas Olovsson, som också är chef för avdelningen Nätverk och System på institutionen för Data och Informationsteknik på Chalmers tekniska högskola.
De mest uppenbara riskerna är dock inte de största – som att någon tar över kontrollen över din bil eller kapar ett självkörande fordon för att köra på människor.
"Då har du problem"
– Generellt krävs det mer resurser för att hacka ett självkörande fordon, än att bara kapa ett på vanligt sätt. Du måste för det första lyckas hitta en specifik bil på nätet, bland miljontals andra uppkopplade fordon. Problemen ligger snarare i om någon lyckas göra en stor attack som slår ut alla fordon inom ett område – så att till exempel varken räddningstjänst, polis eller ambulans fungerar och måste köras tillbaka till verkstaden för att startas om. Då har du problem, säger Tomas Olovsson.
LÄS MER: Så ska Göteborgs anpassas för självkörande bilar
Fordonstillverkarna själva kan också bli tacksamma mål – bland annat för illvilliga konkurrenter.
– Någon kan till exempel försöka hacka sin in i en biltillverkares system så att alla bilar av ett visst fabrikat exempelvis inte går att starta på måndagar. Efter ett tag kommer konsumenterna att tröttna på de felen och välja ett annat märke, med följden att tillverkaren försvinner från marknaden, säger Tomas Olovsson.
100 000 buggar i rigorösttestad bil
De stora fordonstillverkarna är dock väl medvetna om problemen och jobbar intensivt med it-säkerheten, berättar han. Men hur noggrant bilarna än testas kommer det alltid att finnas buggar, i systemen. Tomas Olovsson förklarar att det bara i dag finns mer än 50 miljoner rader programkod i en modern bil – om bilen skulle testas lika noggrant som den amerikanska rymdstyrelsen Nasa testar sin programvara betyder det att det, i teorin, skulle finnas kvar 100 000 buggar när bilen kommer ut på vägarna. Alla de felen kommer givetvis inte att vara "säkerhetskritiska" problemet är bara att veta vilka som skulle kunna vara det.
– Ett hundra procent säkert system kommer vi aldrig att nå. Förhoppningsvis är buggarna som blir kvar små och hanterbara, säger Tomas Olovsson.
LÄS MER: Tuff konkurrens om första självkörande bilen
Vad ska man då göra för att minimera risken för att hela fordonsflottor i framtiden börjar bete sig konstigt eller helt slås ut. Stor medveten om riskerna, stränga certifieringar av bilar och system – och att designa fordonen rätt från början är Tomas Olovssons råd.
Kan bli mer säkert än mänskliga förare
– Det här rör sig om kommande teknik. Om man designar fordonen och systemen på rätt sätt från början kommer de här problemen kunna hanteras. Men jag vill höja medvetenheten om frågorna, så att såväl fordonstillverkarna som de aktörer som bygger infrastrukturen runt fordonen, tänker på de här riskerna i förväg. Om den här övergången görs på rätt sätt kan självkörande bilar till och med bli säkrare än dem som körs av människor. Människor kör för fort, kör mot rött och chansar i riskfyllda situationer – självkörande bilar kommer aldrig att chansa, säger han.
