Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt GP
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut
Peyman Arabshahi har hamnat i tvist med Serneke efter att projektet Karlatornet blivit försenat – han ifrågasätter att avtalet han skrivit under är bindande efter den stora förseningen. Bild: Emma-Sofia Olsson
Peyman Arabshahi har hamnat i tvist med Serneke efter att projektet Karlatornet blivit försenat – han ifrågasätter att avtalet han skrivit under är bindande efter den stora förseningen. Bild: Emma-Sofia Olsson

Så fastnar bostadsrättsköpare i fällan – experten: ”lagstiftningen usel”

Skyskrapan Karlatornet blir försenad, vilket fått några bostadsrättsköpare att vilja häva köpet. Men lagstiftningen innehåller luckor vilket påverkar konsumenternas möjligheter, enligt ledande experter. Nu har Riksrevisionen inlett en granskning av lagstiftningen.

Peyman Arabshahi var en många som gjorde en intresseanmälan för en bostadsrätt i höghuset Karlatornet och sedan skrev på ett förhandsavtal för en lägenhet och betalade 150 000 kronor. Som GP skrivit har han och ett antal andra köpare velat häva köpet, med hänvisning till förseningen.

– Inflyttning var planerad till 2021. Men förseningen har medfört att tillträdet kommer att starta under andra halvåret 2022. Förseningen får väldigt stora konsekvenser för oss.

Från byggherren Sernekes sida menar man dock att avtalet är bindande.

– Ja, vi menar att avtalet är bindande för kunderna, men har förståelse för att detta kan orsaka problem och har försökt att kompensera för räntan på pengarna och genom att göra det lättare att sälja lägenheterna genom upplåtelse, säger Johan Live, pressansvarig på Serneke Group.

LÄS MER: Serneke vägrar betala tillbaka missnöjda Karlatornet-kunder

LÄS MER: Serneke: Så många köpare vill hoppa av från Karlatornet

Karlatornet ska bli Nordens högsta skyskrapa, men har blivit försenat. Bild: Tomorrow AB
Karlatornet ska bli Nordens högsta skyskrapa, men har blivit försenat. Bild: Tomorrow AB

Ett samhällsproblem

Peyman Arabshahi ifrågasätter att det skulle vara bindande trots förseningen. Han arbetar själv i byggbranschen och konstaterar att till skillnad från branschens entreprenadavtal mellan beställare och entreprenör där det till exempel blir vite vid försening saknas motsvarande avtal mellan beställare och privatperson.

– Det saknas ett rättvist skydd för privatpersoner vilket är ett samhällsproblem, lagstiftningen borde ses över.

Frågan är då vad lagstiftningen egentligen säger. Frågan rör inte bara Karlatornet, samma sorts förhandsavtal är det vanliga vid försäljningen av planerade nya bostadsrätter.

Den lag som reglerar detta är Bostadsrättslagen. Där står det att köparen är bunden att fullgöra köpet med förhandsavtalet. Men där finns möjligheter att häva – "frånträda" – köpet. Köparen får efter uppsägning genast frånträda förhandsavtalet med bostadsrättsföreningen om upplåtelse inte sker inom "skälig tid" efter den tidpunkt som angetts i förhandsavtalet och det beror på ”försummelse” från föreningen. Upplåtelseavtalet är det slutgiltiga avtalet som skrivs på efter förhandsavtalet och en tid innan tillträdet, där man brukar betala huvuddelen av köpeskillingen.

Så vad betyder det här för bostadsköparen?

– Lagen är tydlig med att förhandsavtalet faktiskt är bindande, men det finns alltså en säkerhetsventil där man kan häva det, säger Erika Björkdahl, docent i civilrätt vid Uppsala universitet och föreståndare för Institutet för fastighetsrättslig forskning.

Blir byggbolaget försenat och det räknas som ”skälig tid” kan privatpersonen – köparen – hamna i klistret då han eller hon kanske redan sålt sin gamla bostad eller har ett lånelöfte som bara gäller en viss tid. Bild: Tomas Oneborg/SvD/TT
Blir byggbolaget försenat och det räknas som ”skälig tid” kan privatpersonen – köparen – hamna i klistret då han eller hon kanske redan sålt sin gamla bostad eller har ett lånelöfte som bara gäller en viss tid. Bild: Tomas Oneborg/SvD/TT

Problematiskt

Nyckelordet här är "skälig tid" – alltså om det blir en förskjutning i tid till exempel vid försening av ett byggprojekt.

– Här finns ingen rättspraxis, men det finns tingsrättsdomar där man accepterat förseningar på i vart fall åtta veckor, säger Erika Björkdahl.

Just i Karlatornsexemplet handlar det alltså om att upplåtelsen förskjutits betydligt längre – ett helt år. Man kunde tänka att byggherren bara kunde låta bli att skjuta på själva påskriften av upplåtelseavtalet när ett projekt är försenat, men det går inte.

– Nej, i förarbetena i lagen framgår det att tillträdet till bostaden ska ske inom en inte alltför lång tid efter upplåtelseavtalet tecknats.

Hur det går när det gäller Karlatornet blir en juridisk fråga om och när bostadsrättsköparna driver det i domstol, men Erika Björkdahl och experterna inom området konstaterar att dagens lagstiftning är problematisk. I lagen står det specifikt att föreningen varit försumlig. De som sitter i bostadsrättsföreningen under hela byggtiden – fram till att de boende sätter sig i styrelsen – är byggbolagets representanter.

– Men bostadsrättslagen bygger på att tanken att medlemmarna styr och bestämmer. Men vid nyproduktion består alltså medlemmarna av byggbolagets personer när viktiga beslut fattas. De handlar utifrån sina intressen.

"Uselt"

Även betydligt mindre förseningar än Sernekes kan innebära problem för köparna som får lånelöften med vissa tidsgränser och kanske samtidigt säljer sina gamla bostäder. Faller förseningen inom "skälig tid" får köparen, privatpersonen, ta den ekonomiska smällen.

– Den här lagen är usel i det här avseendet. Och vi har inte heller något domslut i Högsta domstolen till vägledning vad "skälig tid" är. Bostadsrättslagen är sönderreglerad, vilket lett till att det blivit luckor i lagen.

– Jag skulle själv inte köpa en nyproducerad bostadsrätt i första taget, det är alldeles för stor risk.

Med sikte på att genomlysa detta har Riksrevisionen därför påbörjat en granskning av regeringen, Boverket och Konsumentverket. Det kan komma att påverka framtida lagstiftning.

Fakta: Goda råd vid köp av ny bostadsrätt

Priset

Vad kostar lägenheten och hur stor är månadsavgiften? Räntan har varit mycket låg i många år nu – du ska klara en ränta som ligger flera procent över dagens.

Datum

När du skriver på förhandsavtal: Hur är datumet preciserat för tillträde – en månad, ett kvartal eller ett år? Är det satt ett visst datum för upplåtelsen, eller är det bara satt inom en tidsrymd? Vad betyder detta för den eventuella försäljningen du har för din nuvarande bostad och för lånelöftet från banken?

Avtalen

Det finns en rad olika steg: ofta gör man först en intresseanmälan, sedan kan man skriva på ett bokningsavtal ofta med liten avgift. De två följande stegen förhandsavtal och upplåtelseavtal är sedan reglerat i Bostadsrättslagen – dessa är bindande och möjligheten att häva avtalen är begränsade med dagens lagstiftning.

Byggare

Vem är det som bygger och vem är entreprenör? Är det en känd större aktör med finansiella muskler eller är det en mindre, okänd aktör? Kolla referensobjekt och vad de gjort innan. De större aktörerna har till exempel generellt sett större ekonomisk förmåga att klara förseningar och problem i projekten.

Bygglov

Kontrollera att det finns bygglov innan du skriver på ett bindande avtal. Om bygglov saknas behöver du vara uppmärksam och fråga byggaren om detta.

Gyllene regel

En bra grundregel i alla sammanhang är: verkar det för bra för att vara sant är det sannolikt just det. Kanske har du tur och hittar projektet som prismässigt är perfekt och där bostaden samtidigt verkar fantastisk – men här behöver du ställa fler frågor om projektet.

Kvalitetsstämpel

Branschinitiativet Trygg BRF har skapats av företag i byggbranschen i syfte att öka kvaliteten och stärka konsumentskyddet – här ingår krav på avtalen och den information som ges till köparen.

Källa: Ulrika Blomqvist, Bostadsrätterna

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.