Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Sättet att mäta på avgörande för Riksbankens politik

På torsdagen fortsätter Riksbankens ändlösa jakt på två procents inflation – med börsrekord, försvagad krona och astronomiska bostadspriser som konsekvens.
Men kanske handlar allting egentligen mest om en sak: hur man mäter.

Det här är en analyserande text. Slutsatserna är skribentens egna.

Det är nästan på dagen 33 år sedan den amerikanska The economist för första gången publicerade sitt Big Mac-index. På ett skojfriskt manér utnyttjade tidningen att hamburgaren blivit en så pass internationell produkt att den kunde användas för att jämföra prisnivån i olika länder.

Big Mac-index antog ett startvärde på 1,60 dollar, nämligen priset på en Big Mac. I Sverige var burgaren något dyrare och kostade vid indexstart 1986 motsvarande 2,40 dollar.

Från början var The economists syfte att jämföra köpkraft mellan länder, men i takt med att tiden gick började indexet också mäta en annan sak: inflation.

I hela världen blev hamburgarna dyrare och dyrare för varje år, i vissa länder var prisökningstakten snabbare än i andra. Vid millennieskiftet gick en Big Mac loss på 2,51 dollar i USA – men i januari 2019 kostade den hela 5,58 dollar.

En svensk Big Mac kostar i skrivande stund 53 kronor.

Påverkar kronan, börsen och bostadslånet

De som styr – eller försöker styra – hastigheten med vilken de svenska priserna ökar är Riksbanken. Enligt riksbankslagen ska de "upprätthålla ett fast penningvärde", vilket i praktiken innebär att de ska se till att inflationen är två procent per år.

Riksbanken mäter dock inte inflationen med hamburgare, utan använder sig av konsumentprisindex, KPI.

Många människor vill leva sina liv utan att fördjupa sig i hur olika prisindex fungerar. Detta är beklagligt.

För faktum är att KPI i förlängningen har en påverkan på både kronans värde, börsens utveckling och räntan på ett bostadslån.

Indexet senaste värde publiceras månadsvis av Statistiska centralbyrån och är en sammanställning av hundratusentals priser från tusentals försäljningsställen. Det är tänkt att på ett så bra sätt som möjligt spegla befolkningens konsumtion, därför viktas priserna så att de varor som svenskarna konsumerar mest av också får störst påverkan på KPI.

Men det finns några ofrånkomliga svårigheter med att jämföra priser över tid.

Går det att jämföra VHS med smartphone?

Till exempel förändras varorna vi konsumerar. Det prisindex som en gång innehöll en skrivmaskin och en papperstidning innehåller nu en en läsplatta och en digital prenumeration.

Dessutom kan en vara som är i princip identisk, som en hamburgare, uppleva förändrad status och kvalitet över tid. Den Big Mac som 1986 var en symbol för den moderna tidserans flärd – kan 2019 ha blivit ett sistahandsalternativ för småsugna nattsuddare på väg hemåt.

SCB hanterar dessa problem genom att en gång om året uppdatera varorna som ligger till grund för KPI. Dessutom gör de "kvalitetsjusteringar" på produkter som förändras snabbt – till exempel datorer och annan teknik.

En annan svårighet är hur priserna på bostäder ska hanteras. I Sverige mäts de genom en så kallad "kostnadskalkyl" – som utgår från vad de boende betalar i ränta, förslitning och drift. Länder som Australien behandlar däremot en bostad precis som en liter mjölk eller en starköl, och räknar bara priset på bostaden rakt av.

Hyror och bostadspriser stiger snabbare

I en ekonomisk kommentar från 2015 konstaterar Riksbanken själva att det svenska sättet att räkna på leder till att bostadsdelen av KPI i genomsnitt ökar "långsammare än hyrorna och fastighetsprisindex".

En av orsakerna kan vara en cirkeleffekt – där riksbanken sänker räntan och därmed boendekostnaderna. Därmed påverkas prisindex negativt, inflationen sjunker och räntan måste sänkas ännu mer. Boendekostnaderna blir då ännu lägre och cirkeln kan sedan upprepas.

Mellan 1995-2014 har priserna på svenska fastigheter i genomsnitt stigit med 6,1 procent per år. Hyrorna har gått upp med 2,1. Men samtidigt har bostadsdelen av KPI ökat betydligt långsammare, 0,7 procent per år.

I kommentaren från 2015 konstaterar Riksbanken att den här typen av effekter och korrigeringar i KPI skulle kunna vara ett tecken på att "den faktiska inflationen är högre än den uppmätta".

Faktum är att också det högst oseriösa Big Mac-index utklassar KPI under de senaste decennierna. Sedan millennieskiftet har priset på hamburgaren mer än dubblats – samtidigt som KPI bara har ökat med 30 procent.

Hur annorlunda världen hade sett ut om prisindex räknades ut på ett annat sätt är oklart. Likaså om det hade påverkat torsdagens penningpolitiska beslut.

Men en sak är nog ganska säker.

Det spelar roll hur man mäter.

Fotnot: Riksbanken meddelar sitt nästa penningpolitiska beslut 09.30 torsdagen den 5 september.