Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Kennet Alexandersson, senior analytiker på Säkerhetspolisen.
Kennet Alexandersson, senior analytiker på Säkerhetspolisen i samband med att Säpos årsbok presenterades tidigare i år. Bild: Fredrik Sandberg/TT

Säpo: Västsverige mål för storskaligt kinesiskt spionage

Cyberspionaget mot Sverige har ökat och beskrivs av Säkerhetspolisen som närmast industriellt. Tekniksektorer som fordon, telekom och miljöteknik hackas och utländska underrättelsetjänster rekryterar agenter på insidan.
Västsverige är en av måltavlorna, enligt myndigheten.
– Framför allt det kinesiska hotet har varit det drivande, säger Kennet Alexandersson, senior analytiker inom kontraspionage.

Senaste veckan avslöjades att över 1000 svenskar kartlagts av ett kinesiskt företag som uppges ha kopplingar till landets underrättelsetjänst. Men enligt Säpo är det bara ett exempel på en ”massiv apparat” som arbetar hela tiden.

LÄS MER: Företag i Kina kartlade över 1000 svenskar

– Det här är en pågående verksamhet som är närmast industriell, alltså väldigt, väldigt storskalig verksamhet som pågår, säger Kennet Alexandersson på Säkerhetspolisen.

– Det är alltifrån uppgifter om enskilda personer som del i flyktingspionage, att man går efter regimkritiker, till att stjäla hela produktionsmiljöer, stora delar av den tekniska frontforskningen, till att gå in i det politiska beslutsfattandet och bedriva påverkansoperationer mot Sverige. Det är hela spektrat som pågår mot Sverige, säger han.

Västsvenska industrier måltavla för spionage

Av särskilt intresse är industrier där Sverige befinner sig i framkant forskningsmässigt, exempelvis telekom, fordon och miljöteknik.

– Vi har exempel här på att svenska företag har upptäckt att de har blivit hackade först när de ser kopior av sin produkt i ett annat land. Att man har lyckats hacka företag så dolt och så förnekbart att det är först när det dyker upp en kopia på marknaden som man har insett att man har blivit hackad.

GP har varit i kontakt med ett flertal större företag med verksamhet i Göteborg. Samtliga säger sig arbeta aktivt för att värja sig mot hoten om cyberattacker – och flera påpekar även att det finns samarbeten mellan stora multinationella företag.

Alla bolag påpekar också att hotbilden blivit större med tiden.

– Hotet ökar kontinuerligt över tid. Detta är en global utveckling och inte kopplat till just Sverige. Det är heller inte en ny företeelse, hoten har konstant ökat de senaste tio åren, skriver Louise Anderberg, som är presstalesperson på Volvo Cars, i ett mejl.

Men samtidigt som hoten ökar – ökar också möjligheterna att försvara sig mot attackerna.

– Vi ser aktivt över våra system för eventuella misstänkta aktiviteter, minimerar systemen som är exponerade mot Internet och uppdatera alla säkerhetspatchar med mera så fort de släpps. Mycket görs även för att medvetandegöra och informera våra medarbetare om eventuella hot och hur man ska agera i olika situationer, skriver Per Nilsson, presstalesperson på teknikföretaget Semcon.

”Letar sig dit informationen finns”

Kennet Alexandersson på Säkerhetspolisen menar att det också finns exempel på organisationer som får kännedom om att de haft cyberintrång först när Säpo kontaktar dem. Säpo vill dock inte peka ut exakt vilka företag eller organisationer som det handlar om.

– Det finns mycket högteknologisk industri i Västsverige. Det drar till sig uppmärksamhet. Underrättelsetjänsterna har en väldigt bra lägesuppfattning och vet var teknik och forskning sker någonstans i Sverige. Man letar sig helt enkelt dit där informationen finns. Det finns ju mycket i Västsverige som absolut finns på främmande makts shoppinglista.

Men känner ni till konkreta fall där det har bedrivits spionage mot företag i Västsverige?

– Exakt vad vi känner till och inte känner till, det pågår ju över hela Sveriges yta. Så ja, i Västsverige pågår det och det pågår i Stockholm också, men vi pekar inte ut några särskilda händelser eller case. Men i Västsverige ser vi verksamhet från främmande makt.

Och från Kina specifikt?

– Ja, det också.

Ökande kinesiskt spionage driver utvecklingen

Säpo pekar särskilt ut Ryssland och Kina som två länder som ägnar sig åt cyberspionage mot Sverige. Det riktas bland annat mot sektorer som länderna öppet har deklarerat att de ska satsa på. Men spionaget har intensifierats och blivit mer aggressivt den senaste tiden, enligt myndigheten. Särskilt Kinas sätt att arbeta med de här frågorna mot Sverige har förändrats på ett avgörande sätt, menar Kennet Alexandersson.

– Det är ju en förändring vi har sett de närmsta åren. Framför allt det kinesiska hotet har varit det drivande i den här totala bilden, att Kina har gått ifrån en regional aktör till att ha globala ambitioner. Det drar ju med sig ett behov för den kinesiska staten att hålla koll på sin marknad egentligen.

När ni känner till att det sker på så stor skala, varför kan ni inte stoppa det?

– Vi bedriver mycket verksamhet från Säkerhetspolisen, att trycka på säkerhetsskyddsarbete, att försöka upplysa aktörer i samhället om vikten att skydda sig. Att ha till exempel hög IT-säkerhet eller hög personalsäkerhet. Ingångarna för främmande makt är luckor eller sårbarheter. Då lägger vi väldigt mycket kraft på att försöka få offren att bli bättre på att täta de här hålen, att göra det svårare och jobbigare för främmande makt att ta sig in i IT-system till exempel eller rekrytera mänsklig källa.

Ägnar sig den kinesiska ambassaden och konsulaten åt den här verksamheten?

– Just vad ambassaden gör och inte gör är mer operativt som vi håller för oss själva.

Kinas ambassadör Gui Congyou skriver i en kommentar till GP att påståenden om ökande kinesisk underrättelseverksamhet mot Sverige som sprids av ”extremt fåtal personer” helt saknar verklighetsförankring.

”Kina är inte intresserat av så kallad ’underrättelseinhämtning’, och har inte heller något sådant behov. Vi ger rådet till det extrema fåtalet personer att inte göra det normala kinesisk-svenska utbytet och samarbetet till en säkerhetsfråga, och inte demonisera och stigmatisera Kina”.

Kinas ambassadör Gui Congyou skriver i ett mejl att Kina inte har något intresse av underrättelseinhämtning. Bild: Anders Ylander
Kinas ambassadör Gui Congyou skriver i ett mejl att Kina inte har något intresse av underrättelseinhämtning. Bild: Anders Ylander

I USA stängdes tidigare i år Kinas generalkonsulat i Houston efter anklagelser om spionage och i Sverige har två personer tidigare dömts till fängelse för flyktingspionage kopplat till den kinesiska ambassaden i Stockholm respektive i Warszawa.

Kennet Alexandersson på Säkerhetspolisen pekar på att både företag, myndigheter och privatpersoner behöver bli bättre på att skydda sig.

– Det handlar ju om stater och andra länder, de har enorma resurser. De här aktörerna har jättemycket personal, de har jättemycket pengar och massor av bra teknik. Framför allt, vilket jag tycker nästan är den viktigaste aspekten, de har jättemycket tid.

– Det är ett lands samlade massa av förmågor som riktas mot Sverige, då får vi helt enkelt skydda oss efter det.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.