Så ser experterna på regeringens krispaket

Pandemins ekonomiska konsekvenser börjar bli allt mer synliga, i synnerhet efter Volvobolagens besked om totalt produktionsstopp i Sverige. Sedan covid-19 spridits utanför Kina har världens centralbanker och regeringar lanserat stödpaket på stödpaket. I Sverige har Riksbanken hittills lovat 500 miljarder till bankerna och omfattande stödköp av värdepapper. För regeringens del har krispolitiken hittills gått ut på:

• Extra pengar till kommuner och landsting som kompensation för de stigande kostnaderna kopplade till pandemin.

• Möjligheten för företag att korttidspermittera anställda. De företag som omfattas av åtgärden får en subvention på 75 procent av lönekostnaderna med arbetsgivare och arbetstagare står för den sista fjärdedelen. Regeringen har också öppnat upp för arbetstidsförkortning.

• Vid sjukdom tar staten över kostnaderna för de två första veckorna, vilket vanligtvis åligger arbetsgivaren. Vidare har regeringen också tagit bort karensdagen.

• Företagen kan skjuta upp skattebetalningar motsvarande tre månader, även retroaktivt från och med januari i år. Företagen kommer dock inte undan skatten som måste betalas i framtiden, en fördröjning som därtill är belagd med ränta.

• Staten utökar nu krediter och kreditgarantier till främst mindre företag. Paketet består av tre delar, däribland kapitaltillskott till Almi Företagspartner på tre miljarder kronor för att öka utlåningen till små och medelstora bolag. Statliga Svensk Exportkredits låneram utökas från 125 miljarder till 200 miljarder för lån till exportföretagen och Exportkreditnämndens (EKN) tak för kreditgarantier utökas från 450 miljarder till 500 miljarder kronor.

Sammantaget beräknas de finanspolitiska stödpaketen uppgå till 300-500 miljarder kronor i dagsläget.

Men är dessa tillräckliga? GP har frågat ekonomerna.

Robert Bergqvist, chefsekonom på SEB

Är regeringens krisstöd tillräckliga?

– Både finans och penningpolitiken följer det man internationellt rekommenderar regeringar och centralbanken att göra. Det handlar om att på kort sikt stoppa blodflödet för företag när efterfrågan och produktionsmöjlighet försvåras. På lång sikt handlar det om att stoppa likviditetskrisen. Jag tycker att man har gjort tillräckligt för stunden och att man på kort sikt fått fram förslag. Men det är för tidigt att utvärdera fullt ut eftersom det förändras från dag till dag. Frågan är vad man gör i nästa steg, säger han.

Johanna Kull, sparekonom på Avanza

Är regeringens krisstöd tillräckliga?

– Jag tycker att regeringen har agerat handlingskraftigt och tydligt visat att de kommer vidta åtgärder för att mildra de ekonomiska effekterna. Det ligger kanske i sakens natur men hittills har de agerat snabbt men kanske inte kommit med de mest perfekta förslagen. Men det viktigaste budskapet är att man agerat och kan förvänta sig en rad ytterligare åtgärder.

Annika Winsth, chefsekonom Nordea.

Är regeringens krisstöd tillräckliga?

– Eftersom allt rör på sig så snabbt är det väldigt svårt att svara på. Det som är ”good enough” i dag räcker inte till i morgon. Men hittills har regeringen varit lyhörda. Det jag tror behövs nu är ett resonemang om det finns andra alternativ än att till varje pris trycka ned kurvan.

Peter Malmqvist, chef Analysguiden, Aktiespararna

Är regeringens krisstöd tillräckliga?

– Man kan konstatera helt säkert att det inte finns några stimulansåtgärder som någon regering kan genomföra som täcker upp för det vi nu ser ske nere på kontinenten, där man har stängt in medborgare. Det får enorma effekter och det kan man aldrig försöka att kompensera för med skattesänkningar eller bidrag. Hela servicesektorn gick från en dag till en annan att bli av med 100 procent av sina intäkter och därmed har dessa bolagen blivit krisbolag. Den svenska regeringen har gjort allting rätt hittills. Däremot har Riksbankens stödpaket inte varit effektfullt.

TEXT

Robin Rasper

robin.rasper@gp.se

TEXT

Andres Kriisa

andres.kriisa@gp.se