Essity tillverkar hygienprodukter under varumärken som till exempel Tork, Libresse, Libero, finns på 150 marknader i världen och blev självständigt från SCA förra sommaren. Huvudkontoret finns i Stockholm, men ett betydligt större kontor finns i Mölndal där man har forskning och utveckling och en rad gemensamma funktioner. Enligt den internationellt erkända schweiziska konsultfirman Robeco Sam, som gör hållbarhetsindexet åt Dow Jones, så är Essity det ledande bolaget i världen i sin bransch när det gäller hållbarhetsarbete – det svenska bolaget utsågs nyligen till ”industry leader”. Det andra svenska bolaget som är med på denna lista är Electrolux.
Förutom att Essity får mycket bra betyg för sitt klimatarbete, så är man även bra på social och ekonomisk hållbarhet, enligt Robeco Sam. Bolaget får också högt betyg för sitt klimatarbete av organisationen CDP, en organisation som backas upp av en majoritet av världens tunga institutionella investerare.
Så vad har man då gjort?
– Det handlar om att man jobbar med hållbarhetsfrågorna i hela affärsstrategin, att det inte är en separat strategi vid sidan av. Det handlar om att ha tydliga mål och mäta resultatet, säger Kersti Strandqvist, hållbarhetsdirektör på Essity, som vi träffar i kontoret i Mölndal.
Tidigt ute
– Och det är inte en ny fråga – vi började som ett av de första bolagen i världen att göra livscykelanalyser i början av 90-talet, där man tittade på koldioxidavtrycket för våra produkter från inköp av råmaterial och produktionen till vad som händer med avfallet. Det gjorde att vi tidigt kunde se det avtryck hela vår verksamhet gör och prioritera bland åtgärder. Och vi satte upp koldioxidmål 2001, innan EU och andra hade kommit med minskningsmål.
Då var alltså Essitys verksamhet en del av SCA. Kersti Strandqvist beskriver arbetet med att nå hållbarhet som en militär operation, där koncernen har ett 80-tal fabriker runtom i världen.
– Det handlar om att mäta påverkan i hela värdekedjan. Därför har vi beslutat att sätta mål och redovisa enligt initiativet ”science based targets”, där vi ska visa exakt hur mycket vi ska bidra med för att kunna stanna under en temperaturökning på två grader för att minimera klimatförändringen – där det nu ser ut som att målet kommer att behöva vara max 1,5 grader i stället.
– Det som kan vara lite svårt att mäta är till exempel den påverkan vi har i avfallsströmmar. Olika länder tar hand om avfallet på olika sätt. Här i Sverige återvinner vi, men i många länder lägger man det bara på tippen.
Så hur ska ni kunna och andra företag kunna nå max 1,5 grader?
– Detta är en komplex fråga som en mängd forskare försöker reda ut. Om man läser i IPCC:s rapport ser det ut som om det är en tajmingfråga, det vill säga ”utsläppen från mänskliga aktiviteter” måste halveras inom 10 år. Tidigare har det pratats om längre tidshorisonter.
Från handduk till toapapper
För att göra det lite mer konkret tar Kersti Strandqvist två produkter: en toapappersrulle och en pappersservetthållare. Idag är cirka 50 procent av pappret i Essitys produkter returfiber. I toapappersrullen hon visar är det mer.
– Det består av återanvända pappershanddukar. Vi har testat detta i Tyskland och Holland och inleder nu faktiskt ett lokalt projekt här där vi samarbetar med Mölndals stad och Astra Zeneca. De använda pappershanddukarna samlas in av kommunen och körs till fabriken i Lilla Edet där de återanvänds i toapappret, som levereras till läkemedelsbolaget. Det är en sluten cirkel.
Pappershanddukshållarna demonstrerar varför hållbarhetsarbetet inte bara är fråga för miljön och klimatet utan också drivs av ekonomi.
– Med den här dispenserlösningen, Tork express nap, har vi kunnat visa kunderna en tydligt minskad förbrukning av pappersservetter. Vi lovar dem pengarna tillbaka om inte förbrukningen minskar med minst 25 procent. Det har betytt att vi gått från en marknadsandel av snabbmatsmarknaden i Nordamerika på 20 procent till över hälften idag.
