Göran Arrius, Sacos ordförande. Arkivbild.
Göran Arrius, Sacos ordförande. Arkivbild.

Sämre betalt för utbildade utrikesfödda

Utrikesfödda akademiker har lägre lön än svenskfödda akademiker, trots att personen arbetar inom samma yrke och sektor, visar en rapport från Saco.

ANNONS
|

Lönegapet är störst för akademiker födda utanför EU och Nordamerika, och ligger på 8 procent. Rensat för faktorer som kön, ålder, yrke och befattning, sticker gruppen sämst ut i samtliga sektorer och störst är skillnaderna i privat sektor.

Privat sektor sticker ut

Lönegapet kan dock skilja sig stort mellan olika yrken – för exempelvis läkare och socionomer är det relativt litet.

- En del av det vi kommer fram till är positivt, skillnaderna mellan akademikerna med olika bakgrunder är generellt relativt små. Men så har vi ett undantag som är ganska dystert och det är att de akademiker som är födda utanför EU och Nordamerika, där hittar vi i regel stora eller väldigt stora lönegap i förhållande till akademiker med svensk bakgrund, säger Josefin Edström, som har författat rapporten, och tillägger:

ANNONS

- Det gäller i samtliga sektorer, även om privat sektor sticker ut.

Edström betonar att det rör sig om en privilegierad grupp där man har akademikerjobb, har varit länge i Sverige och i hög grad har en svensk utbildning.

Skiljer sig mellan sektorerna

- Jag tror att det kan skilja sig mellan de olika sektorerna. Om man tittar på privat sektor så skulle det kunna vara så att många får sitt ingångsjobb i privat sektor. De får ett jobb men kanske till lägre lön, antingen jämfört med sina kollegor eller för att de jobbar på en arbetsplats som är förknippad med ett lägre löneläge.

- Det kan också vara så att man i en högre utsträckning jobbar på arbetsplatser där det inte finns en facklig närvaro.

ANNONS

Ansvaret för att förändra situationen ligger dels hos de fackliga organisatorerna, dels hos arbetsgivarna och dels hos regeringen, tror Edström.

- Det som de fackliga organisatorerna kan göra är att vara ännu bättre på att stötta dem som är nya på svensk arbetsmarknad. Sedan tillsammans med arbetsgivarna måste man jobba så att man har både rekryteringskriterier och lönekriterier som är icke diskriminerande och som är relaterade till det jobb som man ska utföra.

Edström säger också att regeringen, å sin sida, bör se till att fler ska få tillgång till snabbspår och kompletterande högskoleutbildningar.

TT

Fakta: Löneskillnader mellan utrikes och inrikes födda akademiker

• Rapporten bygger på uppgifter för 348 000 medlemmar i Sacos förbund.

• Det oförklarade lönegapet per sektor är minst för akademiker födda i Norden och störst för akademiker födda utanför EU och Nordamerika.

• Oförklarat lönegap innebär att skillnader i lön är rensade från påverkan av till exempel ålder, kön, län, utbildning, yrke och befattning.

Källa: Saco

ANNONS