Effekterna av den ekonomiska nedgången sedan guldåren i början av 2000-talet märks på flera sätt i det ryska samhället.
För medelklassen har den svaga utvecklingen bland annat inneburit färre resor till utlandet. Och sedan den ryska valutan rubeln störtdykt i värde gentemot dollarn och euron har utbudet i detalj- och dagligvaruhandeln blivit knaprare.
Den ekonomiska krisen
Till skillnad från hur det såg ut för 15 år sedan stiger även antalet fattiga människor i Ryssland, enligt Martin Kragh, chef för Rysslands- och Eurasienprogrammet vid Utrikespolitiska institutet (UI).
- Handlingsutrymmet för medelklassen i Ryssland har minskat. Samtidigt har fattigdomen i landet ökat de senaste åren.
De bakomliggande skälen till den ekonomiska krisen är tre, enligt Martin Kragh. Bland annat beror nedgången på den politiska osäkerhet som president Vladimir Putins styre medför. En annan avgörande faktor är landets beroende av råolja, vars pris föll kraftigt under 2014. Råvarukrisen tillsammans med de sanktioner som infördes efter Rysslands annektering av Krim ledde till att den ryska ekonomin föll in i en djup recession som kulminerade 2015 med ett tapp på 2,8 procent av BNP.
Högre tillväxt framöver
Men framåt finns det ljusningar. Världsbanken räknar med att Rysslands tillväxt ökar till 1,7 procent i år och 1,8 procent under 2019, vilket är en höjning från tidigare prognoser. Att det i dagsläget skulle finnas någon risk för en ekonomisk kollaps ser man inte på UI. Det finns dock stora utmaningar kvar i det ekonomiskt svaga Ryssland, inte minst när det kommer till innovationsklimatet.
- Hämskon i Ryssland är innovationsklimatet. För få investeringar görs eftersom korruptionen och osäkerheten om framtiden i landet fortfarande är påtaglig, säger Martin Kragh.