Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Ett kärnkraftverk i Cattenom i östra Frankrike.
Ett kärnkraftverk i Cattenom i östra Frankrike. Bild: Jean-Francois Badias/AP/TT

Rostiga reaktorer förvärrar energikris i Europa

Europas i särklass största kärnkraftsproducent Frankrike har problem med slitna och rostiga reaktorer.
Över hälften är tagna ur bruk – vilket spelar Putin i händerna och förvärrar en redan allvarlig energikris, enligt experter.

EU har sedan Rysslands intåg i Ukraina radikalt dragit ned på importen av rysk olja och gas, och beslutat om ett embargo vid årets slut. Moskva har svarat med att strypa utbudet redan nu.

Med vintern runt hörnet vidtas nu mer eller mindre panikartade åtgärder för att lindra elbrist och galopperande priser.

Svenska och utländska kärnkraftsförespråkare ser atomklyvningen som vägen ur beroendet av Ryssland. Men nya kärnkraftverk byggs inte på en dag – och en stor del av de befintliga är ur funktion.

Frankrike, Europas kärnkraftsland nummer ett, får runt 70 procent av sin el från atombränslet. Med över hälften av EU:s kärnkraft har landet länge varit ett draglok för europeisk energiproduktion och är normalt sett kontinentens största nettoexportör av el.

Atomkraft på dekis

Men 2022 är inget normalt år. Försenat underhåll och korrosionskador har gjort 32 av landets 56 kärnreaktorer indisponibla. Sommarens värmeböljor tvingade andra kraftverk att dra ner på kapaciteten sedan flodvatten som används för kylning blivit för varmt.

Haveriet har fått till följd att Sverige gått om Frankrike som Europas största nettoexportör av el. Det är också ett ovälkommet bidrag till Europas eskalerande energikris i Ukrainakrigets spår.

Fullt fungerande vore den franska kärnkraften en viktig motvikt till Putins försök att med energin som vapen splittra EU kring stödet till Ukraina. På sparlåga är effekten den motsatta.

– Det är svårt att säga hur mycket högre priserna blivit enbart av kärnkraftsbortfallet, men det är en av fyra huvudorsaker till de höga priserna i år, säger Fabian Skarboe Rønningen, analytiker på norska Rystad Energy.

Den viktigaste orsaken är den hårt pressade gasmarknaden, där priserna skjutit i höjden till följd av stoppad rysk export.

Läget förvärras ytterligare av den europeiska vattenkraften, vars produktion enligt Skarboe Rønningen minskat med 20 procent jämfört med i fjol, och begränsade möjligheter att ersätta förlorad kapacitet med kolkraft.

Olyckligt sammanträffande

Halvstatliga Électricité de France (EDF) varnade redan i slutet av förra året för minskad produktionstakt i Frankrikes många åldrande kärnkraftverk.

Kort därefter vändes alla blickar mot Ukraina.

I mitten av september var drygt 55 procent av den franska kärnkraftskapaciteten ur drift. EDF räknar med att 2022 års elproduktion blir den lägsta på över 30 år, med ett bortfall på 100–120 TWh.

Det kan ställas mot Sveriges samlade årsförbrukning som 2021 uppgick till 140 TWh.

I första hand drabbas grannländer som Italien, Spanien, Storbritannien och Tyskland, som normalt sett importerar fransk energi. Men i förlängningen påverkas även Sverige.

– Alla europeiska länder drabbas, även Sverige. Frankrike är normalt sett en stor energiexportör och står för en betydande andel av Europas totala eltillförsel, så en minskning där påverkar priset även på andra marknader, säger Fabian Skarboe Rønningen.

– Eftersom Sverige och Norge är sammanbundna med kontinenten via kablar så har alla länder ett mått av priskoppling.

"Ringar på vattnet"

Sveriges och Europas elmarknader är uppdelade i elområden där utbud och efterfrågan avgör prissättningen i respektive område. Även intilliggande områden, inhemska och utländska, kan lägga bud – och därigenom driva upp priset.

– Om ett intilliggande elområde har brist på el så lägger de ett högre köpbud, vilket leder till högre elpris så länge det finns tillgänglig exportkapacitet, säger Carl Berglöf, kärnkraftsexpert på Energiföretagen.

Priskoppling innebär att södra Sverige påverkas av intilliggande elområden i Danmark och norra Tyskland, som i sin tur påverkas av sydligare elområden hela vägen ner till Frankrike.

– Man kan beskriva det som ringar på vattnet, säger Carl Berglöf.

– Hade man i södra Sverige haft tillräckligt mycket elproduktion så hade man kunnat mota Olle i grind. Då hade det funnits ett överflöd av el och därmed låga priser som inte sätts av läget på kontinenten.

Svenskt orosmoln

I slutet av augusti drabbades Ringhals 4 av ett driftstopp sedan en tryckhållare gått sönder. Reaktorn, som förra året producerade fem procent av Sveriges el – tillräckligt för att elektrifiera Göteborg två gånger om, kommer enligt Vattenfall att förbli avstängd till den 31 januari nästa år.

– Det kommer absolut att innebära högre elpriser i södra Sverige, säger elmarknadsanalytikern Christian Holtz.

Franska EDF räknar med att ha samtliga i dag avstängda reaktorer i drift i början av nästa år. En optimistisk plan som inte lämnar mycket utrymme för oplanerade händelser likt den trasiga tryckhållaren på Ringhals, anser experterna.

– Levererar EDF på sina mål så vore det en stor lättnad för marknaden som definitivt skulle ha en lindrande effekt på krisen. Det skulle bidra till kraftigt sänkta priser i Frankrike, grannländerna och i förlängningen i Norden, säger Fabian Skarboe Rønningen.

Ett bästa scenario, tror han, skulle kunna ge priser i nivå med förra vintern.

– Även om läget (för kärnkraften) förbättras så kvarstår problemen med gas, kol och vattenkraft jämfört med förra året. Jag tror fortsatt att det kommer att bli värre innan det blir bättre, med vinterpriser som överstiger de mycket höga priserna under juli och augusti.

Även Europas vattenkraft har under året producerat betydligt mindre el än 2021.
Även Europas vattenkraft har under året producerat betydligt mindre el än 2021. Bild: Vegard Grøt/NTB/TT
Kärnkraftverket Ringhals reaktor 4 är i behov av reparation och kommer att vara avstängd i fem månader. Reaktorn producerade förra året fem procent av Sveriges el.
Kärnkraftverket Ringhals reaktor 4 är i behov av reparation och kommer att vara avstängd i fem månader. Reaktorn producerade förra året fem procent av Sveriges el. Bild: Annika Örnborg/Ringhals