Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

En för stark bygg- och investeraroptimism kan skapa framtida bubblor, konstaterar GP:s reporter. Bild: Anders Ylander, Anna Tärnhuvud

Risk för bubblor när stadens siluett förändras radikalt

1800-talshusen i sten i Vasastan, landshövdingehusen i Majorna eller funkishusen i Johanneberg är några karaktäristiska stilar som visar på tider när Göteborg expanderat kraftigt och där staden faktiskt bytt identitet. Men expansionen med riktigt höga hus nu kommer att ändra stadens siluett på ett mer genomgripande sätt än någon tidigare epok. En avgörande ekonomisk fråga när byggprojekten står som spön i backen är: finns här risk för bubblor?

Det här är en krönika. Ställningstaganden är skribentens egna.

GP har upprepat skrivit om hur Göteborg står emot en annars vikande eller nedåtgående byggkonjunktur. Såväl kommersiella lokaler, bostäder som anläggningsarbeten i form av vägar och järnvägar ser en fortsatt kurva uppåt, om än avmattande, även under 2020 enligt Sveriges Byggindustriers byggprognos för Göteborg. Flanerar man på i stan upplevs stadens på sina håll som en byggrop – är det inte husprojekt som skjuter högt upp i skyn så är det Västlänkentunnlar djupt ned i marken.

LÄS MER: Högkonjunktur fortsätter i Göteborg enligt undersökning

LÄS MER: Experter varnar för hotellbubbla i Göteborg

Staden kraftsamlar

Så här brukar det se ut i tider präglade av stark högkonjunktur – det göteborgska och västsvenska exportindustrin har länge gått bra och staden har kraftsamlat för sitt 400-årsjubileum 2021. Ser man till exempel bostäder så finns det också ett starkt behov nya bostäder och när det gäller kontorslokaler har vakansgraden varit låg – vilket talar för byggande av än fler fastigheter.

Men behov är en sak, för att ekonomin ska gå runt ska det finnas betalningsförmåga också – GP kunde nyligen rapportera om ett nytt boindex som SBAB och Booli tagit fram som visar att det byggs fler bostäder än som efterfrågas i Göteborg. Även om det finns ett underliggande behov finns inte en efterfrågan på objekt till de priser som byggs nu var slutsatsen.

LÄS MER: Studie: Göteborg bygger fel bostadsrätter

Dominoeffekter när marknaden kollapsar

Och när det gäller kommersiella lokaler – kontor – vet alla som har minnen av 1900-talets sista decennier att den specifikt svenska 90-talskrisen hade en stark koppling till kommersiella lokaler. Finansinspektionen, FI, släppte nyligen en rapport om just detta. Saken är den att när det blir större problem i den kommersiella fastighetsbranschen kan det bli en dominoeffekt som antingen utlöser eller förstärker en ekonomisk kris. Orsaken är att denna del av fastighetsbranschen är starkt beroende av banklån – när fastighetsbolagen på 90-talet fick likviditetsproblem och rentav gick i konkurs hotade systemkollaps och bankerna gjorde kreditförluster på cirka 175 miljarder kronor. I Finansinspektionens rapport varnas för att de svenska fastigheterna kan vara övervärderade och fastighetsbolagen är sårbara när räntorna höjs från de historiskt låga nivåer där de ligger nu.

Nu är Göteborg inte samma sak som Sverige och det är inte säkert att det lurar en större kris runt hörnet precis nu. Men riktigt höga hus och bygginvesteringar i en omfattning på en biljon – tusen miljarder – som nämnts när alla göteborgska planer räknas ihop kan vara ett tydligt varningsflagg. Göteborg verkar Sverigeledande på konjunkturoptimism just nu. I varje fall vill det till att de större börsnoterade fastighetsbolagen och bankerna har kreditsäkrat och är välkapitaliserade när nästa lågkonjunktur skapar vinterkyla . Ett tecken på en svalare konjunktur är att stora arkitektkontor sett minskande uppdrag och fått varsla folk – de som ritar husen som ska prägla stadens siluett i kommande generationer ligger alltid några år före.