Riksgäldsdirektören Hans Lindblad vill ha en bred översyn om bankernas samhällsansvar, transparens, ersättningssystem, styrelsekompetens och hur ansvar utkrävs i bankerna.
Riksgäldsdirektören Hans Lindblad vill ha en bred översyn om bankernas samhällsansvar, transparens, ersättningssystem, styrelsekompetens och hur ansvar utkrävs i bankerna.

Riksgälden: Förtroendet har fått sig en törn

Den senaste tidens misstankar om penningtvätt i Swedbank och Danske Bank reser frågor om öppenhet, samhällsansvar och ansvarsutkrävande i svenska banker, enligt riksgäldsdirektören Hans Lindblad.

ANNONS
|

Hans Lindblad tror att problemen som blossat upp i Swedbank sedan SVT:s Uppdrag gransknings rapportering om misstänkt penningtvätt i februari – som lett till utredningar om misstänkt penningtvätt, insiderbrott och grovt svindleri – kan hänga samman med en dålig kultur i det svenska banksystemet.

- Misstankarna om penningtvätt, som har uppstått i bland annat Danske Bank och i bland annat Swedbank, tycker jag är ett tecken på att det kan vara ett problem med kulturen, säger han.

ANNONS

Vill se över kompetens i styrelser

Uttalandet görs i samband med en paneldebatt på Studieförbundet Näringsliv & Samhälle (SNS).

Riksgälden har vid sidan av att förvalta statens finanser ansvar för statens krishantering av banker. Och enligt riksgäldschefen påverkar en dåligt fungerande kultur i bankerna förtroendet och därmed förutsättningarna för att hantera en kris.

- Jag tycker att man behöver ha en bred översyn där man diskuterar samhällsansvar, transparens, ersättningssystem, kompetens i styrelser och tydligare ansvarsutkrävanden, säger Hans Lindblad.

Han vill i nuläget inte peka på några konkreta åtgärder som kan behövas, men välkomnar den "haverikommission" som finansmarknadsminister Per Bolund (MP) sagt sig vilja tillsätta för att titta närmare på hur Swedbank hanterat misstankarna om penningtvätt.

- Vi vill ha en diskussion kring det här, säger Lindblad.

Börsvärdet har rasat

Enligt riksgäldschefen är den finansiella stabiliteten i Sverige god, trots krisen för Swedbank, vars börsvärde efter Uppdrag gransknings avslöjande den 20 februari har rasat med nästan en tredjedel.

ANNONS

- Banker är i förtroendebranschen och det är tydligt att förtroendet i banksektorn och för vissa banker har fått sig en törn under den senaste tiden. Så är det. Men jag är inte orolig för den finansiella stabiliteten, säger han.

Hans Lindblad efterlyser samtidigt en diskussion om kulturen inom myndigheter som utövar tillsyn över finansmarknaden.

- En person som håller på med banknära frågor på en myndighet kanske i framtiden tänker sig att man kan jobba i sektorn. Kan det påverka beteendet i myndighetsutövningen? frågar sig Lindblad.

- Det vore hemskt om det är som så, men det är en fråga vi måste våga ställa, tillägger han.

ANNONS
TT

Fakta: Negativa utsikter för Swedbanks betyg

Två ratinginstitut, Moody's och S&P Global, har varnat för att Swedbank kan få sänkta kreditbetyg till följd av den senaste tidens utveckling kring misstänkt penningtvätt och andra brottsmisstankar.

Beskeden kommer samtidigt som det i affärspressen rapporteras om högre räntor på Swedbanks obligationer och för så kallade CDS-försäkringar som investerare använder sig av för att skydda sig för effekterna av inställda betalningar.

Moody's sänkte så sent som i tisdags utsikterna för Swedbanks kreditbetyg till negativa från stabila och det innebär att ratinginstitutet inom 12–18 månader räknar med att det kan bli aktuellt att sänka kreditbetyget.

Enligt Moody's motiveras de negativa utsikterna med risken för att de utredningar Swedbank utsatts för ska sluta i bötesstraff eller kostnader för att återställa förtroendet bland kunder, investerare och motparter på marknaden.

Ett lägre kreditbetyg höjer normalt ränteläget för det berörda företaget.

Fakta: 400 miljarder med ny typ av obligation

De svenska bankerna har drygt två år på sig, till januari 2022, att dra in cirka 400 miljarder kronor med en ny typ av obligationslån. Det handlar om så kallade efterställda seniora skulder – även kallade konvertibler eller NPS-obligationer – med kontraktsvillkor som gör att lånen kan skrivas ned eller omvandlas till aktier i en kris.

Kravet på NPS-obligationer i låneportföljen kommer från Riksgälden, som är den myndighet som fattar beslut om likvidering och/eller resolutionsåtgärder när en svensk bank hamnar i akut kris. Prislappen för NPS-lånen avgörs i stor utsträckning av marknadens förtroende för bankerna och hur de bedömer risken för att bankerna får problem.

Enligt Riksgälden och andra experter kan man anta att bankerna måste betala en riskpremie för NPS-lån jämfört med de befintliga obligationslån som de nya lånen ska ersätta. Fast bankens totala lånekostnad bör teoretiskt inte påverkas märkbart då räntorna på andra typer av obligationer antas sjunka till följd av att NPS-obligationerna är konstruerade för att ta en större del av smällen i ett krisläge.

ANNONS