Styrräntan – alltså den ränta som styr hur mycket det kostar för bankerna att placera och låna pengar i Riksbanken – har fram till i dag legat på 3,75 procent. Detta sedan den 5 juli. Nu ligger den alltså på 4,00 procent vilket var exakt vad de stora aktörerna på den svenska räntemarknaden räknat med.
Hur påverkas du av räntehöjningarna? Hör av dig till GP på ekonomired@gp.se.
Matpriser ner – men inte tillräckligt
Utvecklingen går åt rätt håll, enligt Riksbanken, och syftar bland annat på att energi- och livsmedelspriserna har dämpats påtagligt. Men inflationstrycket i svensk ekonomi är fortfarande för högt, konstaterar man. Bland annat fortsätter tjänstepriserna att öka i en snabb takt. För att nå inflationsmålet på 2 procent höjer man därför, samtidigt som man flaggar för att prognosen visar att styrräntan kan komma att höjas ytterligare.
Därmed höjer de räntebanan, alltså sin egen prognos för räntan, något. Till exempel låg prognosen i juni på att den skulle ligga på 4,05 om ett år. Nu pekar prognosen istället på 4,10.
– Beskedet var lite mjukare än vad vi hade förväntat oss, vi hade trott att man skulle ha en högre sannolikhet för en novemberhöjning, säger Susanne Spector, chef i makroekonomisk analys på Nordea.
Ska sälja miljarder dollar och euro
Riksbankens besked fick kronan att tillfälligt stärkas mot euron och dollarn under torsdagsförmiddagen. Samtidigt kom beskedet att Riksbanken ska sälja 8 miljarder amerikanska dollar och 2 miljarder euro mot svenska kronor. Anledningen är att man vill minska risken i valutareserven, alltså den finansiella tillgång som ska säkerställa att Riksbanken kan utföra sina uppdrag. Valutareserven består främst av värdepapper utgivna i amerikanska dollar och euro eftersom dessa båda valutor är de mest efterfrågade i en kris.
Kronan backade efter säljbeskedet
Det belopp som nu ska säljas – ”lite drygt 100 miljarder i kronor” enligt riksbankschef Erik Thedéen – motsvarar ungefär en fjärdedel av valutareservens storlek och detta ska vara klart inom fyra till sex månader. Försäljningen har inget med penningpolitik att göra, enligt Riksbanken, utan de vill begränsa sina förluster om kronan stärks.
– Riksbanken presenterade samtidigt som räntebeskedet att man kommer att säkra en del av valutareserven, konstaterar Susanne Spector på Nordea.
– Det betyder att man kommer att sälja euro och dollar, för att i stället köpa kronor, vilket i teorin ger stöd till kronan. Men när man ser att de samtidigt höjde räntebanan mindre än väntat... kronan handlas nu på ungefär samma nivåer som innan beskedet.
Kronan är ”besvärande låg” enligt Thedéen
Förutom att tjänstepriserna fortsätter att öka snabbt, är det kronan som bidrar till att hålla inflationen uppe, enligt Riksbanken. Kronan beskrivs som ”omotiverat svag”.
– Vi har inget mål för växelkursen, men den är besvärande låg för den påverkar inflationen och den är heller inte bra för den allmänna ekonomiska utvecklingen, säger Erik Thedéen under en presskonferens på torsdagen.
Han beskriver försäljningen av valutareserven som något som Riksbanken ser som en del i en ”sund riskhantering”.
– Det minskar risken för finansiella förluster om och när kronan stärks. Det är ju så att Riksbanken paradoxalt nog har tjänat ganska mycket pengar i valutareserven när kronan gått svagare, som alla andra kapitalförvaltare som har utländska tillgångar. Med den här åtgärden kommer vi att ha låst in en del av de vinsterna.
Svensk Handel: Kommer tvingas sparka folk
Dagens räntebesked riskerar att få dramatiska följder på arbetsmarknaden, det menar Svensk Handels chefsekonom Maria Mikkonen. Dagens Industri har pratat med henne om hur handeln, som trots att försäljningsvolymerna backat i över ett års tid, ännu inte gjort sig av med personal. Ännu en räntehöjning i november kan komma att ändra det, tror Mikkonen.
– Vid en längre lågkonjunktur kommer man att tvingas göra sig av med anställda, säger hon till DI.
På torsdagens presskonferens säger Erik Thedéen att deras bedömning är att arbetsmarknaden antagligen kommer att försvagas.
– Men det är en ganska mild nedgång enligt våra och många andras prognoser, säger han.
”Känns lika säkert som amen i kyrkan”
Räntehöjningen var precis den som de ekonomer som GP tidigare pratat med räknat med.
– Det känns lika säkert som amen i kyrkan, har Danske Banks chefsekonom Michael Grahn tidigare sagt.
Vad som kommer ske framåt var man däremot mindre enig om, enligt Nyhetsbyrån Direkt. I en undersökning från SEB bland de stora investerarna trodde 52 procent att räntan kommer lämnas oförändrad. Övriga trodde på ännu en 25 punkts-höjning.
Styrräntan – därför är den viktig
Styrräntan är den ränta som styr till vilka räntor bankerna kan placera och låna pengar i Riksbanken, vilket i sin tur påverkar i sin tur bankernas räntor på lån och sparkonton.
Styrränta är Riksbankens huvudsakliga verktyg för att försöka påverka inflationen.
När räntorna stiger brukar människor och företag handla mindre eftersom det blir dyrare att låna pengar. När färre handlar brukar priser inte stiga och inflationen minskar.
Källa: Riksbanken
LÄS MER:Efter räntesmockan – så dyrt blir ditt bolån nu
LÄS MER:Beskedet: Federal Reserve ändrar inte räntan
LÄS MER:Därför är så många arga på Riksbanken
Missa inte det senaste från GP Ekonomi!
Nu kan du få alla våra ekonominyheter, reportage och analyser som en liten notis direkt till din telefon genom att klicka på följ-knappen vid taggen Ekonomi. I mobilen finner du den under artikeln och på sajt överst till höger om artikeln.
Anmäl dig till vårt nyhetsbrev
GP Ekonomis Ida Johansson förklarar och analyserar privatekonomi och kommer med aktuella spaningar och lästips.
För att anmäla dig till nyhetsbrevet behöver du ett digitalt konto, vilket är kostnadsfritt och ger dig flera fördelar. Följ instruktionerna och anmäl dig till nyhetsbrevet här.
