Det är första gången på två år som Riksbanken väljer att höja styrräntan, från noll till 0,25 procent. .
Beskedet i sig var inte oväntat, även om många experter förutspådde en räntehöjning först i sommar. På presskonferensen förklarade Riksbankschefen Stefan Ingves att det är den höga – och framförallt breda – inflationen som ligger bakom myndighetens beslut. I mars steg inflationen till 6,1 procent enligt SCB.
– Det är den högsta nivån av inflation sedan 1990-talet, och den kommer att förbli hög för en tid framöver. För att motverka det höjer vi ny reporäntan.
– Vi trycker inte på bromsen, utan vi lättare snarare på gasen, säger han.
Senast reporäntan, eller styrräntan som den också kallas, låg på 0,25 procent var i oktober 2014. Sedan dess har den svenska penningpolitiken präglats av minus- eller nollränta. Stefan Ingves har i flera år flaggat för att det kommer att komma en tid då Sverige behöver gå tillbaka till ett normalläge med högre räntor – och den tiden verkar vara här nu.
– Om vi har rätt i vår prognos så är epoken med extremt låga räntor över, säger han.
Inflationen för mars månad steg till 6,1 procent. Senast Riksbanken gav ett räntebesked var i februari, innan Ryssland invaderade Ukraina. Då låg ränteplanen fast vid att höja räntan för 2024. Enligt Ingves har utvecklingen i världen lett till att Riksbanken kände sig tvungen att agera redan nu.
Storbanken tror på
Två veckor senare lanserade Ryssland en fullskalig attack mot Ukraina, vilket även har påverkat utbudet på en mängd varor. Inflationen har redan tidigare drivits upp av höga energipriser, leveransproblem och corona-nedstängningar i Kina. På frågan om varför Riksbanken valde att höja räntan nu svarade Ingves att alternativet hade varit att ”sitta med armarna i kors”.
– Skulle inflationen och framförallt inflationsförväntningarna dra iväg uppåt, då kan man förvänta sig ännu högre räntehöjningar längre fram. Och då är det här en bättre avvägning, tycker vi.
Först under 2024 tror Riksbanken att inflationen kommer att tryckas tillbaka till 2 procent, vilket är bankens målbild. Styrräntan kommer gradvis att höjas för att trycka tillbaka efterfrågan och på så sätt dämpa in ekonomin. Vid årsskiftet 2023/2024 räknar Ingves med att räntan kommer att ligga på strax under 2 procent.
SEB:s chefsekonom Jens Magnusson välkomnar dagens besked.
– Jag hade inte protesterat om de hade höjt räntan först i juni, men det viktiga är att de signalerar att vi är på väg tillbaka till en normal ränta som ligger omkring 2 procent.
Enligt Jens Magnusson kommer inte räntehöjningen att rå på vare sig leveransproblemen eller de höga energipriserna som driver upp inflationen över hela världen. Dock har den svenska inflationen även drivit upp varor och tjänster i Sverige, vilket Magnusson tror att räntan kan dämpa något.
– De vill dämpa efterfrågan, men inte så pass mycket att vi går in i en lågkonjunktur. Det märker vi väl om ett tag om det fungerar eller om det krävs mer åtgärder.
När Riksbanken höjer reporäntan höjer även kommersiella banker marknadsräntorna, vilket i sin tur innebär högre ränta på bolån. Detta kan innebära att de senaste årens prisrusningar på bostäder kan ha nått sin kulmen, enligt Magnusson.
– Prisuppgångar på tvåsiffriga tal som vi såg i vissa segment under pandemin, den tiden är nog förbi. Snarare kommer vi nog få se en platt utveckling, kanske något på minussidan. Men någon stor nedgång eller krasch tror jag inte vi får se.
LO: Räntevapnet är poänglöst
Alla är dock inte lika nöjda med en höjd styrränta. LO:s chefsekonom Laura Hartman ville se att Riksbanken låg fast vid en nollränta.
– Räntevapnet är i detta läge poänglöst mot inflationen. Inflationen vi ser idag är importerad och den drivs inte av inhemska löneökningar. En kedja av räntehöjningar riskerar att bli en dyrbar signalpolitik till ingen nytta., säger hon.
Till skillnad från Riksbanken tror Laura Hartman att inflationen kommer att sjunka till hösten.
– Det är beroende av en mängd omvärldshändelser, men vi kvarstår i bedömningen att de kraftiga prisökningarna inom främst energi och bränsle är tillfälliga.
Tidigare har LO och Laura Hartman varit tydliga med att inflationen inte ska påverka höstens avtalsrörelse mellan arbetsgivare och facken. Med dagens besked från Riksbanken är hon inte lika övertygad.
– Vi kan konstatera är att samtalen i avtalsrörelsen knappast blir enklare. Det förs diskussioner inom flera förbund hur de reallöneminskningar vi nu ser kan kompenseras. Efter räntebeskedet kommer dessa diskussionerna säkerligen intensifieras, säger hon.
I dagens besked meddelades det också att Riksbanken ska skruva ned sina köp av värdepappersobligationer, en stimulansåtgärd som vidtogs under pandemin.
Vad är styrränta?
Styrränta, eller reporäntan som den egentligen heter, är Riksbankens huvudsakliga penningpolitiska verktyg.
Reporäntan är den ränta som en vanligt bank lånar eller placerar till i en centralbank, det vill säga Riksbanken. Den nivå som räntan ligger på påverkar marknadsräntorna.
Genom att höja eller sänka reporäntan påverkar Riksbanken andra räntor i Sverige (till exempel bolån) vilket påverkar efterfrågan i den svenska ekonomin och därmed inflationen.
LÄS MER:Därför kan ditt bolån bli tusenlappar dyrare – redan till helgen
LÄS MER:Så fick musikindustrin oss att sluta ladda ner
LÄS MER:Volvo Lastvagnar får betala tillbaka 133 miljoner
Missa inte det senaste från GP Ekonomi!
Nu kan du få alla våra ekonominyheter, reportage och analyser som en liten notis direkt till din telefon genom att klicka på följ-knappen vid taggen Ekonomi. I mobilen finner du den under artikeln och på sajt överst till höger om artikeln.
Anmäl dig till vårt nyhetsbrev
GP Ekonomis Alexander Piauger blickar ut i den finansiella världen och kommer med aktuella spaningar och lästips.
För att anmäla dig till nyhetsbrevet behöver du ett digitalt konto, vilket är kostnadsfritt och ger dig flera fördelar. Följ instruktionerna och anmäl dig till nyhetsbrevet här.
