Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

1/2

Riksbanken höjer räntan – en trippelhöjning

Riksbanken höjer styrräntan med 0,75 – vilket är en stor höjning, men vad ekonomer väntade sig. Det betyder att räntan landar på 2,5 procent. Samtidigt flaggar man för fler räntehöjningar. Börsen reagerade svagt positivt på Riksbankens besked.
– Det krävs en högre styrränta för att få ned inflationen, säger riksbankschefen Stefan Ingves.

Räntan höjdes senast i september med 1 procentenhet, till 1,75 procent. Höjningen nu innebär att styrräntan, som styr affärsbankerna, ligger på 2,5 procent. Det kallas en trippelhöjning eftersom Riksbanken gör höjningar i steg om 0,25 procentenheter åt gången. Fram till i maj låg räntan på 0, och låg under flera år, fram till 2019, på minus. Man får leta sig tillbaka till 2008 för att hitta en ränta på den nivå Riksbanken lägger sig nu.

Orsaken till Riksbankens kraftiga räntehöjningar är att man vill bekämpa inflationen – genom att kyla ned ekonomin och konsumtionen..

– Inflationen är alldeles för hög givet av vårt inflationsmål om 2 procent. Så här högt har det inte varit sedan 90-talet, säger riksbankschefen Stefan Ingves på en pressträff på torsdagen.

Unik situation att bedöma

Det komplicerade läget nu har Sverige inte varit med om på mycket länge, enligt Ingves.

– Det här är något vi inte varit med om i mannaminne – vi får gå tillbaka till 50-talet för att hitta något liknande.

I beslutet från Riksbanken skriver man: ”Den höga inflationen urholkar mångas köpkraft och gör det svårare för hushåll och företag att planera sin ekonomi.” Här konstaterar Riksbanken att inflationen – prisökningen av varor och tjänster – var lägre i oktober än bankens egen prognos. Men det berodde på att energipriser hade blivit lägre, medan livsmedel och andra varor blivit dyrare – den så kallade kärninflationen – vilket gör att man är fortsatt bekymrad över läget.

– Utan energi har inflationen med alla mått mätt fortsatt att stiga. Det är mer än vi väntat oss tidigare. Vi har höjt vår inflationsprognos för nästa år, säger Stefan Ingves.

Fler höjningar att vänta

Riksbanken flaggar också för att fler räntehöjningar är att vänta: ”Prognosen visar att styrräntan sannolikt kommer att höjas ytterligare i början av nästa år för att då vara strax under 3 procent.” Strax under kan tolkas som 2,75 procent, vilket skulle betyda en höjning med 0,25 i februari.

Riksbanken konstaterar dock att det är svårt att bedöma hur inflationen kommer att utvecklas – vilket gör att prognoserna över räntan också blir svåra att göra. Man räknar ändå med att inflationen fortsätter att stiga, men i långsammare takt och att den faller tillbaka nästa år.

– Det råder mycket stor osäkerhet kring inflationsutvecklingen för närvarande, säger Stefan Ingves.

Nordeas chefsekonom, Annika Winsth, säger i en kommentar till TT att Riksbanken tar i för mycket om man höjer räntan ytterligare i början av nästa år.

Riskerar att ta i för mycket

– Det tror jag är för mycket, svensk ekonomi viker nu, säger hon.

– Det är inte säkert att den blir av, och om den blir det, är det inte bra för svensk ekonomi, säger hon om apropå beskedet om en möjlig ny räntehöjning.

Här är det en balansgång – höjer Riksbanken räntan för mycket dyker ekonomin mer än man önskar. Konsensus bland ekonomer är att det blir en normal lågkonjunktur, som kan bottna nästa år, men samtidigt är omvärlden fortsatt mycket osäker med bland annat kriget i Ukraina och den energikris som blivit följden. Riksbanken själv sänker prognosen för tillväxten i Sverige för nästa år och bedömer nu att BNP kommer att minska med 1,2 procent 2023 i stället för de 0,7 man trodde tidigare.

I Riksbankens långsiktiga prognos för räntan, fram till och med 2025, finns ingen sänkning i horisonten.

Börsen reagerade positivt på beskedet

När styrräntan höjs av Riksbanken kommer även bankernas bolåneräntor att höjas som en konsekvens. Frågan är om vi också kommer att se större höjningar av sparräntorna, här har det varit ett gap emellan.

Moderaterna lovade i valrörelsen att amorteringskravet på bolån skulle pausas. På torsdagen säger finansminister Elisabeth Svantesson (M) till Sveriges Radio att det behovet har ökat, eftersom det ekonomiska läget försämrats, enligt Aftonbladet.

– Vi återkommer till frågan om sänkt amorteringskrav.

Börsen reagerade inledningsvis positivt på räntebeskedet, som var det väntade – och steg svagt.

Inte bara ett svenskt problem

Viktigt i sammanhanget är också att läget nu inte är en svensk fråga. Inflationen som motiverar räntehöjningen är global och såväl europeiska centralbanken ECB och amerikanska centralbanken Fed har också höjt sina räntor.

– Vi importerar realräntor internationellt, säger Stefan Ingves apropå att Sverige är en liten öppen ekonomi som påverkas av omvärlden.

Förutom energikrisen med dyra el- och gaspriser med koppling till kriget i Ukraina, handlar det om störningar i transporter och industriproduktionen – vilket pressar upp priserna. Inflationen i stora ekonomier ligger kring tio procent, uppger Stefan Ingves på en pressträff.

Här konstaterar Riksbanken att de ”obalanser” som varit mellan utbud och efterfrågan nu minskar, vilket talar för att inflationen också minskar. Det i sin tur skulle betyda ett minskat behov av räntehöjningar. Samtidigt konstaterar Stefan Ingves att Riksbankens företagsenkät visar att företag planerar att fortsätta höja priserna.

Det här är riksbankschefen Stefan Ingves sista räntebesked. Han har suttit i 17 år och efterträds vid årsskiftet av Erik Thedéen.

– Jag har varit med om hundra penningpolitiska rapporter under min tid och drygt 90 ordinarie pressträffar. Det har varit roligt och givande. Låt mig tacka alla.

Fakta: Bolånekostnaden kan öka med flera tusen per månad

Riksbankens styrränta sätter ränteläget i den svenska ekonomin, då den avgör vad bankerna i Sverige får betala för korta lån sinsemellan. En tumregel är att rörliga räntor på hushållens bolån ligger omkring 1,5 procentenheter högre än Riksbankens styrränta, enligt det statliga bolåneinstitutet SBAB.

När styrräntan höjs följer normalt de rörliga boräntorna med uppåt. Skulle räntemarknadens prissättning peka rätt och styrräntan höjas till 3,25 procent under våren 2023 kan man alltså räkna med en rörlig bolåneränta på någonstans kring 4,75 procent. Det kan jämföras med snitträntor på rörliga bolån på drygt 3 procent i dag.

För ett bolån med rörlig ränta på tre miljoner kronor skulle detta innebära att räntekostnaden lyfter från cirka 90 000 till cirka 140 000 kronor per år. Efter ränteavdrag skulle detta ge en ökning av bolånekostnaden på omkring 3 000 kronor per månad – från 5 200 kronor per månad till cirka 8 200 kronor per månad.

Boränteläget avgörs i slutändan av bankernas faktiska finansieringskostnader och nivån kan också till följd av rabattsystem och låntagarnas kreditvärdighet variera mycket mellan olika kunder – även i samma bank.

(TT)

LÄS OCKSÅ: Livet med 85 procents inflation: "Fruktansvärt"

LÄS OCKSÅ: Bostadsköparna väljer rörlig ränta

LÄS OCKSÅ: Inflationen föll i oktober – men räntehöjningar väntas

LÄS OCKSÅ: Därför blir det bara en vanlig lågkonjunktur – då vänder det

Missa inte det senaste från GP Ekonomi!

Nu kan du få alla våra ekonominyheter, reportage och analyser som en liten notis direkt till din telefon genom att klicka på följ-knappen vid taggen Ekonomi. I mobilen finner du den under artikeln och på sajt överst till höger om artikeln.

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev

GP Ekonomis Ida Johansson förklarar och analyserar privatekonomi och kommer med aktuella spaningar och lästips.

För att anmäla dig till nyhetsbrevet behöver du ett digitalt konto, vilket är kostnadsfritt och ger dig flera fördelar. Följ instruktionerna och anmäl dig till nyhetsbrevet här.

Din ekonomi i det nya ekonomiska läget

Elen, maten, bränslet och bolånet – allt väntas bli betydligt dyrare. GP Fokus är Göteborgs-Postens specialbevakning av det nya ekonomiska läget.

Du hittar alltid de viktigaste nyheterna, guiderna och reportagen på:

GP Fokus | Din Ekonomi