Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt GP
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut
Finansminister Magdalena Andersson (S) behöver förbättra delar av budgetarbetet enligt Riksrevisionen. Arkivbild.

Revisorer ger finansministern hemläxa

Regeringens budgetarbete får kritik av Riksrevisionen. Betydande skillnader i prognoserna jämfört med expertmyndigheter är ett problem. Oklar konjunkturanpassning av finanspolitiken är ett annat, enligt revisorerna.

Den stora skillnaden mellan regeringens prognoser och de beräkningar som gjorts av Konjunkturinstitutet (KI) och Ekonomistyrningsverket (ESV) beror på att regeringen gör en annan bedömning av resursutnyttjandet i ekonomin och pris- och löneutvecklingen de kommande åren, enligt finansminister Magdalena Andersson (S).

Vill se mer underlag

Hon ser dock de olika prognoserna som i grunden något positivt.

- Då kan man titta på de olika beräkningarna och bryta de mot varandra.

Hon tillägger att om riksdagen vill se mer underlag i budgeten för hur regeringens prognos förhåller sig till andra prognoser är regeringen beredd att resonera mer kring det i kommande budgetpropositioner.

Enligt regeringen nås överskottsmålet, medan KI och ESV räknar med att målet missas med regeringens politik.

Riksrevisionens kritik mot brister i redovisningen av hur regeringen vägt finanspolitiken mot konjunkturläget avfärdas av finansministern.

- Vi har ett mycket stort överskott i de offentliga finanserna på 1 procent av BNP. Det är sällan så man brukar beskriva en expansiv politik, säger hon.

Stram finanspolitik

Dessutom är Sveriges statsfinanser bland de starkaste i EU trots att det genomförs reformer, enligt Andersson.

- Det beror ju på att vi har fört en mycket stram finanspolitik under den här mandatperioden.

Enligt riksrevisor Ingvar Mattson gör bristen på analys av frågan i budgeten att det inte går att bedöma om regeringen faktiskt har följt det finanspolitiska ramverket eller inte.

Riksrevisionen vill även se tydligare resonemang om hur regeringen ser på den långsiktiga finansieringen av välfärden. Detta mot bakgrund av beräkningar av ett kommunalt budgethål på 200 miljarder kronor till 2030, som uppstår om välfärden ska bevaras med samma personaltäthet som i dag.

- Vi har stora resursökningar till kommunerna i budgeten, både för nästa år och för kommande år. Vi är tydliga med att vi ser ett stort behov de kommande åren, säger Andersson.