Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Revisorer flyr fuskbransch

Revisorerna nobbar krögarna som klienter. Anledning: Det fuskas för mycket inom restaurangbranschen.
För alla aktiebolag råder revisionsplikt. Men nu drar revisionsbyråerna öronen åt sig, sedan fusket inom kontanthandeln har hamnat under luppen. I exempelvis restaurangbranschen är fusket med intäkter så utbrett, har Skatteverket kunnat visa, att vissa revisorer nu inte ens vågar ta sig an somliga kunder.
- Jag tycker att det är för jäkligt att revisorer inte tar sitt ansvar i de här fallen. En tråkig inställning med tanke på att alla bolag är skyldiga att ha en revisor, säger auktoriserade revisorn Mats Olsson, styrelsemedlem i revisionsbyråbranschens intresseorganisation FAR SRS.
Samtidigt är det allt vanligare att revisorerna undviker vissa kunder. Särskilt stora byråer har valt att undvika kunder där byråns intäkt blir små samtidigt som risken för fel är hög, enligt Mats Olsson.
- Många revisorer är oroliga i dag. Och det förstår jag. Det finns ingen praxis att luta sig mot. En revisor kan förlora sin auktorisation, sin legitimation, om man gör en miss. Det leder till en väldig stress, understryker Mats Olsson.
Det var under 2005 som avslöjandena om fusk med kassaapparater kom i fokus för både myndigheter och revisionsbranschen. Försäljare av kassasystem använder information om fuskmöjligheter som försäljningsargument och på ställen där kontanter hanteras, som restauranger, stoppas stora summor pengar undan. Varje dag. Pengar som sedan till stor del finansierar svart arbetskraft.
- För två år sedan insåg alla revisorer att oj, nu måste vi granska intäkterna också. Tidigare har det mest handlat om kostnader och tveksamma avdrag. Nu måste vi granska sådant som "inte finns" i bokföringen. Det är väldigt mycket svårare, konstaterar Mats Olsson.
Själv tror han inte att det fuskas mer idag, bara att tekniken bakom nu har kunnat avslöjas. FAR SRS ger både ut böcker och arrangerar kurser i hur de försnillade intäkterna ska kunna spåras. Skatteverket har avancerade datamöjligheter att påvisa de försvunna intäkterna, men den tekniken har inte revisionsbranschen tillgång till.
- Som revisor är jag ju skyldig att granska hela företaget, inte bara intäkterna. Men vi har ändrat vårt sätt att arbeta. Jag sticker inte ut hakan om jag säger att det tidigare var sällsynt att en revisor lät kunden knappa på sin kassaapparat i samband med revisionen, som vi gör nu.
Fördjupad granskning av intäktsredovisning har nu blivit en standard. Dessutom gör revisorerna stickprov. Upptäcks väsentliga fel, kan det leda till en "oren" revisionsberättelse. Kunden kan i vissa fall ha möjlighet till så kallad självrättelse och kan därigenom lindra revisorns kritik i revisionsberättelsen. I grövre fall måste dock revisorn göra en anmälan, exempelvis till ekobrottsmyndigheten.
- Det värsta fall jag har sett, var när en restaurang hållit undan två miljoner från omsättningen. Ur ett samhällsperspektiv borde det rimligen vara bättre att restaurangen då gör en självrättelse och betalar in sin skatt, menar Mats Olsson.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.