Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Resultatet av Afghanistan?

Tio år sen regeringen beslutade skicka soldater till Afghanistan. Det har förändrat Sverige – men vad blev resultatet på plats?

På fredag kommer försvarsminister Sten Tolgfors till Skövde för att dela ut medaljer.

Det är den just hemkomna Afghanistanstyrkan FS 21 som ska belönas och det blir kulmen på en vecka då det lär talas en hel del om Afghanistan. I morgon debatterar riksdagen den svenska truppnärvaron där för 2012, på onsdag fattas beslut.

Den här veckan är det också tio år sedan Sverige fick de första förfrågningarna om att bidra till den militära insats som skulle stabilisera Afghanistan. Alla, även Vänsterpartiet, tyckte att det var en bra idé. Det handlade ändå bara om ett 40-tal personer som skulle stanna ett halvår.

Ingen kunde då föreställa sig att en svensk försvarsminister tio år senare skulle stå och dela ut medaljer till svenska soldater som stridit i Afghanistan. Men någonstans längs vägen visade det sig att Sverige hamnat i ett krig, utan att någon riktigt fattat hur det gått till.

- Det är rimligen den svåraste miljö svenska soldater verkat i, åtminstone på mycket länge, och vi var inte riktigt förberedda på det, säger den folkpartistiske försvarspolitikern Allan Widman, som tycker att säkerhetsläget försämrats för varje år sedan 2003.

För tre år sedan utredde han villkoren för de svenska soldaterna och var inte nådig i sina omdömen. Men nu tycker han att mycket av det han föreslog genomförts: medaljceremonin är en sådan sak. Utrustningen har också blivit bättre, liksom det psykologiska stödet. Och, efter nästan tio år, fick svenskarna i april två helikoptrar för medicinsk evakuering.

- Men det är ju rent miserabelt att det dröjt så länge, tycker Allan Widman.

Kanske har många politiker helt enkelt inte velat inse att situationen i Afghanistan utvecklats till ett krig. Men efter hand är det ofrånkomligt att Afghanistan förändrat Sverige.

Det är svårare att säga hur Sverige påverkat Afghanistan.

Vänsterpartiet kommer i morgondagens riksdagsdebatt att säga att den militära insatsen misslyckats. Sverigedemokraterna har en likartad syn. Övriga partier lär hävda att situationen skulle ha varit mycket värre utan den internationella truppnärvaron. Samtidigt talar alla numera om hur oviss situationen är i Afghanistan.

Allan Widman ser en uppenbar risk att "insurgenter", talibaner och kriminella, lyfter fram sina positioner när utländska styrkor nu börjar dra sig tillbaka. Sverige kan nästa år komma att lämna över säkerhetsansvaret till afghanerna i tre av de fyra provinser där svenska militärer är verksamma. Den afghanska regeringen ska ha det fulla ansvaret 2014.

Svenska Afghanistankommitténs generalsekreterare Peter Brune är orolig för framtiden. Men målmedveten. Hans organisation har verkat inne i Afghanistan sedan 1982, trots sovjetisk ockupation, inbördeskrig och talibaner. De räknar med att vara kvar, vad som än händer.

- Det viktigaste är att omvärlden inte glömmer Afghanistan, som man gjort så många gånger förut. Det får bara inte ske igen, säger han.

Men han påpekar att en internationell givarkonferens förra veckan lovade behålla biståndet på samma nivå de kommande tio åren. Afghanistan har också på kort tid seglat upp som ett av Sveriges två största samarbetsländer.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.