Senatens majoritetspiska, Texasrepublikanen John Cornyn.
Senatens majoritetspiska, Texasrepublikanen John Cornyn.

Representanthuset sade ja till budget

Kongressens politiker är i princip överens om USA:s statsbudget, som ska löpa till slutet av september. Representanthuset har gett grönt ljus, men nu väntar en omröstning i senaten. Men hinner senaten inte rösta i tid hotar ännu en nedstängning av statsapparaten.

ANNONS
|

Den breda budgetöverenskommelsen är på 1300 miljarder dollar, varav lite mer än hälften är reserverat för försvarskostnader, rapporterar amerikanska medier. Den beskrivs som en kompromiss, men både Demokraterna och Republikanerna hade skäl att fira under natten till torsdagen.

Kontroller vid vapenköp

Senatens republikanske majoritetspiska John Cornyn var nöjd med att budgeten förordar att stater och federala myndigheter ska rapportera in mer data till landets system för bakgrundskontroller vid vapenköp, kallat "Fix NICS", rapporterar nyhetskanalen CNN.

- Amerikanernas krav på oss att stoppa vapenvåld i skolor och samhällen har varit öronbedövande och jag är tacksam för att vi snart får den chansen, sade Cornyn.

ANNONS

Andra förslag som luftats efter skolmassakern i Florida, bland dem ett förbud för vissa automatvapen, har stött på patrull i kongressen.

Senatens minoritetsledare Chuck Schumer var också glad eftersom budgeten innehåller pengar till opioidinsatser, bredband på landsbygden, studielån och barnomsorg – områden som ligger Demokraterna varmt om hjärtat.

Men skrivningen innehåller inte någon lösning för de cirka 800000 unga papperslösa som kommit till USA som barn och som fram till nyligen kunnat vistas lagligt i landet genom det så kallade Daca-programmet. President Trump rev upp Daca i höstas och uppmanade kongressen att skapa en "riktig" lagstiftning för de unga så kallade "drömmarna".

Hinner rösta?

Det har inte skett och via Twitter lägger presidenten nu skulden på Demokraterna.

Enligt CNN pågick förhandlingar in i det sista där Demokraterna erbjöd 25 miljarder dollar i gränssäkerhet (det vill säga Trumps utlovade mur mot Mexiko) mot en väg till medborgarskap för 1,8 miljoner unga papperslösa. Men Vita huset ville enbart förlänga det befintliga Daca-programmet med två och ett halvt år, så i slutändan står "drömmarna" utan skydd och Trump med betydligt mindre – 1,6 miljarder dollar – för gränssäkerhet.

Den stora frågan nu är om kongressen hinner rösta igenom budgeten innan den tidigare överenskommelsen löper ut vid midnatt på fredag. Representanthuset sade ja på torsdagen med rösterna 256–167, men nu väntar en omröstning i senaten där det finns flera trilskande ledamöter som av principskäl kan tänkas vilja dra ut på godkännandet med hjälp av till exempel maratontal.

ANNONS
TT

Fakta: Migrantprogrammet Daca

Daca (Deferred action for childhood arrivals) är ett migrantprogram som president Barack Obama skrev under 2012. Daca skyddar närmare 800000 av landets "dreamers" (ungefär drömmare, de med stora drömmar) från deportering. Det ger unga en möjlighet att arbeta och vistas lagligt i USA två år i taget. Dess försvarare anser att barn inte ska hållas ansvariga för sina föräldrars handlingar, att "dreamers" inte kan rå för att de vuxit upp i USA.

USA:s nuvarande president Donald Trump anser, liksom flera ledande republikaner, att det var fel att Obama fattade ett så viktigt beslut genom en presidentorder. Han lovade under valrörelsen att slopa Daca, till förmån för en "riktig" lagstiftning. Beslutet fattades den 5 september i höstas och trädde i kraft sex månader senare, det vill säga i mars. Trump ville ge kongressen tid att ta fram ny lagstiftning, men det har inte skett.

Fakta: USA:s kongress

Kongressen är den federala lagstiftande församlingen i USA med säte i Capitolium i huvudstaden Washington DC.

Består av senaten med 100 ledamöter, två från varje delstat, och representanthuset med 435 platser, fördelade i relation till delstaternas folkmängd. I nuläget har Republikanerna majoriteten i båda kamrarna: 51 platser i senaten och 238 i representanthuset.

Ledamöterna i representanthuset går till val vartannat år. Senatorerna väljs på sex år (vartannat år löper omkring en tredjedel av deras mandatperioder ut).

Kongressen stiftar federala lagar, beslutar om skatter och anslag samt godkänner ministrar och andra höga tjänstemän. Federala tjänstemän, inklusive presidenten, och domare kan avsättas av kongressen genom riksrätt. Lagar som stiftas av kongressen kan underkännas av Högsta domstolen.

Amerikanerna hyser inte särskilt höga tankar om sina folkvalda i kongressen. 15 procent tycker att ledamöterna gör ett bra jobb medan 73,9 procent är av motsatt åsikt.

Källa: Representanthuset, senaten och Real Clear Politics

ANNONS