Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Regeringen vill skärpa reglerna, så att myndigheter framöver bara ska köpa in elbilar, laddhybrider eller biogasbilar. Arkivbild. Bild: Anders Wiklund/TT

Regeringen vill skärpa kraven på miljöbilar

Regeringen vill skärpa kraven för vad som ska klassas som en miljöbil.
Reglerna ska gälla statliga myndigheter, men miljöminister Isabella Lövin (MP) hoppas att fler följer efter.
– Det är viktigt att vi sätter en måttstock, säger hon till TT.

I fjol infördes det så kallade bonus malus-systemet, som innebär att miljövänligare fordon premieras medan nya bensin- och dieselbilar som släpper ut för mycket koldioxid får högre fordonsskatt.

Nu vill regeringen i enlighet med det även skärpa kraven på fordonen som myndigheterna upphandlar och köper in.

– Det håller inte att vi har ett klimatmål och samtidigt använder det allmännas pengar för att köpa in fordon som inte är spjutspetsar i klimatomställningen, säger Isabella Lövin.

– Så nu blir det skärpta regler som gör att man i princip kan utesluta bilar som inte är hybridbilar, rena elbilar eller gasbilar.

Skärpt definition

Förslaget som regeringen nu skickar på remiss innebär en skärpt miljöbilsdefinition. En miljöbil ska framöver som högst få släppa ut 70 gram koldioxid per kilometer, alternativt drivas på gas. Därmed hamnar kraven på samma nivå som för de så kallade klimatbonusbilarna.

– Den gamla miljöbilsdefinitionen var betydligt slappare, det var 95 gram koldioxid, dessutom kunde tyngre bilar få släppa ut ännu mer, säger Lövin.

– Nu tar vi bort det viktbaserade och inkluderar även lätta lastbilar, som inte var med tidigare.

Från mars

Reglerna kommer enligt Transportstyrelsens beräkningar att gälla cirka 700 bilar om året som köps in till eller leasas av olika myndigheter. Förhoppningen är dock att även kommuner och företag ska anpassa sig till den skärpta miljöbilsdefinitionen.

– Vi kan se hur kommuner och företag brukar följa med i definitionen av miljöbil, säger Lövin.

– Det rör sig om cirka 700 bilar, men det är en mycket, mycket större sektor i samhället när det gäller tjänstebilar på kommunernas och företagens sida.

Utöver miljökraven ingår även att fordonen som myndigheterna köper in ska vara utrustade med alkolås. Vissa fordon, som utryckningsfordon, undantas från de skärpta miljöreglerna.

Planen är att de nya kraven ska börja gälla från den 1 mars nästa år.

Jens Bornemann/TT

Miljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP). Arkivbild. Bild: Stina Stjernkvist/TT

Bonus malus-systemet för personbilar av klass 1 och klass 2 (husbilar), lätta lastbilar och lätta bussar infördes den 1 juli 2018.

Systemet ersatte då tidigare subventioner (exempelvis supermiljöbilspremien).

Bonus malus (latin för bra–dålig) innebär att den som köper ett nytt fordon som släpper ut högst 60 gram koldioxid per kilometer kan få en bonus från staten. Maxbonusen, för bilar med noll-utsläpp, är 60 000 kronor.

Nya bensin- och dieseldrivna fordon som släpper ut mer än 95 gram koldioxid per kilometer får i stället högre fordonsskatt de första tre åren.

För i år finns 1,24 miljarder kronor avsatta för bonusutbetalningar. Fram till den sista oktober hade enligt Transportstyrelsens statistik knappt 1,1 miljarder kronor betalats ut.

Källa: Regeringen och Transportstyrelsen.