Klimatminister Isabella Lövin (MP) och näringsminister Mikael Damberg (S).
Klimatminister Isabella Lövin (MP) och näringsminister Mikael Damberg (S).

Regeringen stoppar inte brunkolsaffär

Regeringen ger klartecken för Vattenfalls mycket omstridda försäljning av den tyska brunkolsverksamheten. Som plåster på såren till kritikerna planerar S och MP att runda EU genom att köpa och skrota utsläppsrätter för miljardbelopp.

ANNONS
|

Pengarna får styra – för en försäljning är det finansiellt bästa alternativet för Vattenfalls ägare, skattebetalarna, slår näringsminister Mikael Damberg (S) fast.

- Att behålla och driva vidare verksamheten är en större ekonomisk förlust än att sälja, säger han till TT.

- Vi konstaterar att skillnaden mellan att behålla och att driva vidare är mellan 10 och 15 miljarder kronor. Det är både strategiskt riktigt att ställa om bolaget och finansiellt bättre att genomföra den här försäljningen, säger han till TT.

ANNONS

Granskat noga

Regeringen har ägnat mycket tid åt att granska frågan väldigt noga, framhåller Mikael Damberg. Externa experter har tagits in för att granska både affären i sig och de tilltänkta tjeckiska köparna, som av delar av miljörörelsen har målats ut som kriminella figurer och brevlådeföretag i skatteparadis.

- Vattenfall har granskat de potentiella köparna i en process som exakt följer det som om staten skulle sälja sina egna aktier, säger Mikael Damberg.

- Det man har kommit fram till är att man inte kan exkludera de här köparna från processen, utan att de faktiskt har klarat de krav som Vattenfall har ställt.

TT: De skumraskanklagelser som finns är grundlösa?

- Vattenfall har gått igenom allt som har stått i tidningarna om de här bolagen.

ANNONS

"Bara en liten del"

Så kolet får inte ligga, trots Miljöpartiets paroll i valrörelsen – även om det inte är en beskrivning som klimatminister Isabella Lövin (MP) ställer upp på.

- Jo, det får det. Vi gör en lång rad initiativ över hela världen som faktiskt bidrar till att kolet stannar i marken. Vattenfalls kolgruvor i östra Tyskland är bara en liten del av det stora globala problem som brunkolet innebär, säger hon till TT.

Från 2018 och under ytterligare 22 år ska Sverige köpa europeiska utsläppsrätter för 300 miljoner kronor årligen, med förhoppning om att öka kostnaderna för utsläpp. Totalt kommer svenska skattebetalare att pytsa in över 6 miljarder kronor i "utsläppsbromsen".

Men det finns sedan många år ett kraftigt överskott av utsläppsrätter och Isabella Lövin medgav på pressträffen att det svenska initiativet troligen inte kommer att påverka priserna för utsläppsrätterna i någon större utsträckning.

Del av valdebatten

TT: Ska man inte lösa det här på politisk väg, så brukar det göras i EU?

- Vi gör det också. Vi för en väldigt intensiv diskussion och har ett erkänt ledarskap i den här frågan i EU-kretsen och globalt.

ANNONS

Men politiska beslut som sträcker sig över mer än tjugo år är svåra att hålla och ambitionen från S och MP är nu att fatta beslut åt sex kommande regeringar. Kommer det att hålla?

- Det blir naturligtvis en del av valdebatten hur de andra partierna ser på det här.

Fakta: Vattenfalls brunkolsverksamhet

Vattenfalls brunkolstillgångar har värderats till omkring 31 miljarder kronor. I affären ingår fyra kolkraftverk och den innebär att EPH tar över skulder, avsättningar och åtaganden för omkring 18 miljarder kronor, samtidigt som koncernen får tillgång till en kassa på omkring 15 miljarder kronor. Vattenfall tar dessutom med sig prissäkringar på elmarknaden till ett värde av 9 miljarder kronor ur de tyska tillgångarna.

Försäljningen innebär en förlust på flera miljarder kronor för Vattenfall, men förlusten bedöms bli ännu större om försäljningen inte blir av. Enligt tidigare beräkningar kommer affären innebära att Vattenfall måste skriva ned värdet på sina tillgångar med 22–27 miljarder kronor i andra kvartalet, som hamnar ovanpå en nedskrivning på 15 miljarder kronor i fjol.

Fakta: Privatägd tjeckisk energikoncern

Den privatägda energikoncernen Energeticky a Prümyslovy Holding (EPH), kontrollerad av de tjeckiska affärsmännen Daniel Kretinsky och Patrik Tkac, startades 2004. I Vattenfallbudet har EPH gått ihop i ett konsortium med investmentbolaget PPF, ägt av Petr Kellner – Tjeckiens rikaste person med en uppskattad förmögenhet på över 10 miljarder dollar enligt Forbes.

I koncernern ingår fler än 50 företag i energi- och gruvsektorn i Centraleuropa. Fem år efter grundandet blev EPH nummer tre på den tyska brunkolsmarknaden med köpet av företaget Mibrag.

Med det planerade köpet av Vattenfalls tyska brunkolstillgångar fördubblas nästan EPH:s energiproduktion. Affären är ett i raden av förvärv EPH har gjort på senare år. Förutom Tyskland och Tjeckien har koncernen i dag verksamhet i Storbritannien, Italien, Polen, Slovakien och Ungern.

Bortsett från brunkolet handlar det mesta av EPH:s affärer om gasöverföring, kraft- och värmeproduktion samt distribution av både värme och gas – även från förnybara källor som vattenkraft. Bolaget är den ledande leverantören av rysk naturgas till EU.

Kretinsky och Kellner återfinns i de uppmärksammade Panamadokumenten och har båda företag i skatteparadiset Jungfruöarna. Men en granskning av tjeckiska grävande journalister har visat att det inte funnits några oegentligheter och att de båda faktiskt har skäl att ha företag i Karibien.

Källor: EPH, Sandbag

ANNONS