Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Socialdemokraternas partiledare Magdalena Andersson och arbetsmarknadsminister Johan Pehrson (L) vid partiledardebatten i riksdagen.
Socialdemokraternas partiledare Magdalena Andersson och arbetsmarknadsminister Johan Pehrson (L) vid partiledardebatten i riksdagen. Bild: Fredrik Sandberg/TT

Regeringen kan få böja sig för S och SD

S och SD kan tvinga regeringen att svänga och stödja Danmark i EU:s domstol för att försöka få EU-direktivet om minimilöner förklarat som ogiltigt.

– Frågan utreds, vi ska analysera Danmarks inlaga, säger arbetsmarknadsminister Johan Pehrson (L).

Det är ett nytt besked från regeringen. När TT häromdagen frågade om regeringen skulle lyssna till kraven från arbetsmarknadens parter – LO, tjänstemännens PTK samt Svenskt Näringsliv – och ta strid tillsammans med Danmark var undertexten en annan. Regeringen är inriktad på att utreda hur direktivet kan genomföras i svensk lag på bästa sätt, var budskapet.

Pressade Pehrson

Men när Socialdemokraternas partiledare Magdalena Andersson i slutet av onsdagens partiledardebatt gick upp mot Johan Pehrson och krävde svar om regeringen tänker stödja Danmark i EU-domstolen blev svaret delvis ett annat.

– Jag eller min biträdande minister Paulina Brandberg återkommer i närtid, säger Johan Pehrson.

Han understryker att regeringen inte har något annat intresse än att värna den svenska modellen där fack och arbetsgivare i förhandlingar gör upp om löner, utan politisk inblandning.

– - Men vi har också intresse av att hålla ihop Europa och se vad vi kan göra för att alla människor i Europa ska ha rimliga livsvillkor och rimliga löner.

S + SD = majoritet

Pehrson noterar att Socialdemokraterna i viss mån också verkar ha svängt i frågan och nu vill ta en rejäl strid mot direktivet.

– Har de bytt åsikt då måste vi analysera detta för vi måste ju ha stöd för Sveriges position i riksdagen. Om jag lägger ihop S och SD så har ju de mer stöd än linjen för att genomföra direktivet, säger Johan Pehrson till TT.

Sverigedemokraternas arbetsmarknadspolitiske talesperson Magnus Persson har gjort klart att SD vill att regeringen går in och aktivt stödjer Danmark i EU-domstolen.

När direktivet slutligen röstades fram av EU-länderna i början av oktober förra året röstade bara Danmark och Sverige nej. Samtidigt sade den dåvarande S-regeringen att det var regler som ändå gick att leva med, efter kompromisser och skrivningar om undantag. Men kritikernas oro handlar om att det i slutändan ändå alltid är EU:s domstol som avgör tolkningen.

Fack och arbetsgivare, regeringen och tidigare S-ledda regeringar, har varit emot direktivet om minimilöner. Skälet är att det, enligt dem, riskerar att ta makten över lönerna från arbetsmarknadens parter och flytta den till politikerna. I många länder i Europa, som inte har Sveriges, Danmarks eller Finlands ordning med starka fackföreningar och kollektivavtal som sätter löner och villkor för de flesta anställda, är lagstiftning om minimilöner desto viktigare.

Slut på snömos

LO:s avtalssekreterare Torbjörn Johansson anser att politikernas tal, oavsett partifärg, om att vilja värna den svenska modellen blir snömos om Sverige avstår från att ta rygg på Danmark.

– Då har de gett bort en makt till Bryssel som de inte ens har, vår makt, säger Johansson om parternas ställning på den svenska arbetsmarknaden.

– Nu har de chansen att gå från ord till handling, säger han om varför regeringen bör intervenera på dansk sida.

Danmarks nya regering, med både socialdemokrater och borgerliga, aviserade i sin regeringsöverenskommelse att den vänder sig till EU-domstolen för att ogiltigförklara direktivet. Motiveringen är att EU har gett sig in med regler på ett område och på ett sätt som det inte finns stöd för i EU:s fördrag.

Enligt uppgift ska Danmarks inlaga lämnas in senast på onsdagen. Därefter har andra länder en tid att fundera över om de ska stödja Danmarks talan.

Fakta: Minimilöner och EU-regler

EU-kommissionen lade i oktober 2020 fram ett direktivförslag med två huvudpunkter om minimilöner i EU.

Den ena är själva minimilönerna. Länder som har system där löner sätts genom lag manas att ha tydliga kriterier för hur lönerna räknas fram och uppdateras. Någon siffra eller nivå föreslås dock inte centralt från EU-kommissionen.

Den andra handlar om ökat stöd för systemet med lönesättning via kollektivförhandlingar mellan arbetsmarknadens parter. I den uppgörelse som nåtts manas länder där färre än 80 procent av arbetskraften täcks av kollektivförhandlingar att ta fram planer för att aktivt understödja förhandlingar.

Redan i förslagets första paragraf betonas att det inte handlar om att tvinga på länder ett system med lagstiftade minimilöner. Framför allt Sverige och Danmark har dock varnat för risken att EU:s domstol i slutändan kommer att fastslå att reglerna måste följas av alla.

En överväldigande majoritet av EU-länderna sade slutligt ja till kompromissen som nåtts med EU-parlamentet i början av oktober. Danmark och Sverige röstade dock nej.