Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Swedbanks tidigare vd och koncernchef Birgitte Bonnesen har åtalats misstänkt för grovt svindleri. Arkivbild.
Swedbanks tidigare vd och koncernchef Birgitte Bonnesen har åtalats misstänkt för grovt svindleri. Arkivbild. Bild: Janerik Henriksson/TT

Rättegång inleds – Bonnesen riskerar fängelse

Birgitte Bonnesen riskerar sex års fängelse om hon döms för grovt svindleri.
När rättegången nu inleds är det första gången i Norden som en vd för en storbank står åtalad för ekonomisk brottslighet – men åklagaren har en svår uppgift.
– I det svenska systemet är det inte lätt att få någon dömd för ekobrott, säger Louise Brown, expert på antikorruption.

På tisdag är det dags för Swedbanks tidigare vd Birgitte Bonnesen att infinna sig i rättssalen i Stockholms tingsrätt.

Hon står mot sitt nekande åtalad för grovt svindleri alternativt grov marknadsmanipulation och misstänkts också ha röjt insiderinformation.

Något hon riskerar sex års fängelse för.

Det är första gången en vd i en storbank i Norden åtalas för ekonomisk brottslighet.

– Det är något vi är mer vana vid att se inom den anglosaxiska världen, att personer i bankledningar åtalas. Än så länge har det varit extremt sällsynt hos oss, säger Louise Brown, antikorruptionsexpert på konsultbolaget FCG.

Upprinnelsen till åtalet är de omfattande problem med penningtvätt i Swedbanks baltiska verksamhet under åren 2007 till 2018 som först avslöjades av SVT:s Uppdrag granskning.

Miljardbelopp flyttades in och ut

Swedbank anlitade i sin tur den amerikanska juristbyrån Clifford Chance för en extern genomlysning.

Den visade bland annat att banken lät högriskkunder flytta cirka 400 miljarder kronor in och ut ur banken under åren 2014–2019. Det hade till exempel förekommit 586 misstänkta transaktioner från Baltikum till Krimhalvön.

I slutet av 2000-talet etablerade sig en rad nordiska banker i Baltikum.

– De såg affärsmöjligheter. Men det som de helt tydligt missade på vägen var att det också öppnade upp för en helt annan typ av risker när det kommer till penningtvätt från öst, i huvudsak Ryssland, säger Martin Nordh, före detta polis som nu är vd på bolaget Acuminor som gör riskbedömningar för penningtvätt och terrorfinansiering.

Även Danske Bank drogs in i en stor penningtvättshärva i Baltikum, och SEB har precis som Swedbank bötfällts av Finansinspektionen för bristande kontroll av misstänkt penningtvätt.

TT: Varför hade de inte bättre koll?

– Med facit i hand kan man ju tycka att det var puckat. Men jag skulle säga att det var skitsvårt. Ingen av oss som jobbar med penningtvätt är superförvånade över de här fynden, många banker var väldigt dåliga på det här för några år sedan. I dag ser det helt annorlunda ut, säger Martin Nordh.

Nu har bankerna ett mycket större fokus mot penningtvätt. Inte minst på grund av skärpt EU-lagstiftning.

Enligt åtalet har Birgitte Bonnesen tagit del av interna rapporter som visat på allvarliga brister hos dotterbolagen i Baltikum. Åtalet mot henne rör inte penningtvätt specifikt, utan underlåtenheten att informera om det som ledningen kände till.

"Intressant gränsdragning"

Martin Nordh tycker att fallet tar upp intressanta frågeställningar. Han tror nämligen att många banker runt om i världen har liknande rapporter som visar "mer eller mindre bra saker" som inte kommunicerats.

– Det man gör då är att fixa en plan som åtgärdar det, snarare än att gå ut och berätta om det. Men det är en intressant gränsdragning. Säg att du får en internrapport där du inser att 'herregud, det här kommer att se illa ut i media', när måste du då gå ut med det? Sedan är det en annan sak att fara med osanning vid en direkt fråga, säger Martin Nordh.

Birgitte Bonnesen har vid flera tillfällen, efter det att hon enligt åtalet tagit del av rapporterna, uppgett för medier att det inte funnits några problem men verksamheten i Baltikum.

Innovativ brottslighet

Enligt Louise Brown är det "inte förenligt med verkligheten" att tro att bankerna skulle kunna ha noll risk mot penningtvätt.

– Brottsligheten är vansinnigt innovativ, global och många gånger anonym. Alla brottsvinster måste tvättas. Det betyder att banker och betalningsinstitut måste användas av kriminella, säger hon.

Hon vill inte kommentera det specifika fallet med Birgitte Bonnesen, men konstaterar att det är ovanligt med fällande ekobrottsdomar.

– I det svenska systemet är det inte lätt att få någon dömd för ekobrott. Telia och åtalet om mutor är ett talande exempel där alla gick fria, säger hon.

Fakta: Åtalet mot Birgitte Bonnesen

Birgitte Bonnesen har enligt åklagaren vid upprepade tillfällen under perioden 2018–2019 spridit vilseledande uppgifter i samband med misstänkt penningtvätt i bankens verksamhet i Estland.

Brottet bedöms enligt stämningsansökan som grovt då "gärningen varit av större omfattning, kunnat medföra avsevärd skada eller annars vara av särskilt farlig art".

Påföljden för grovt svindleri är fängelse i minst sex månader och högst sex år.

Utöver grovt svindleri finns även ett andrahandsyrkande gällande grov marknadsmanipulation.

Birgitte Bonnesen åtalas även för röjande av insiderinformation, då hon informerat bankens största ägare om SVT:s Uppdrag gransknings program innan det sändes och avslöjade skandalen.