Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Annelie Hejde har erbjudit spraytan, som det heter i prislistorna, i sju år.

Prisjämförelse: Så mycket kostar det att solduscha

Intet nytt under solen. Men vad kostar det att spreja sig brun? GP Konsument har jämfört priserna.

Snart är det dags för kortbyxor, bara armar och ärmlösa klänningar. Få fuskbränna fortare än man hinner stava till charterresa kan locka. Framförallt är det billigare, 250-350 kronor per tillfälle, och går snabbare än att ge sig iväg, alternativt invänta att man hunnit bli naturligt brun på hemmaplan.

Här är prisjämförelsen (PDF-fil)

Läs också: Här bättrar Lisa på Spanienbrännan

Ingen kan ha missat att höra talas om riskerna med att sola naturellt eller i solarium. Och för drygt ett årtionde sedan började de dyka upp i den svenska populärpressen, de amerikanska skådespelarna som talade sig varma för duschkabinerna dit de gick för att spreja sig bruna. Hemligheten stavades sockerlösning.

Substansen heter dihydrocyaceton, förkortas DHA och används fortfarande i så kallad "spraytan", som metoden heter. Sockerlösningen reagerar med aminosyrorna, som finns i proteinerna, i de döda hudcellerna och din svett. Därför sitter inte heller bruntonen kvar längre än fem till sju dagar. När hudlagret lämnat din kropp är bruntonen väck. Om du är nyskrubbad sitter den konstgjorda solbrännan därmed bättre, sägs det.

- Många blev bekymrade när sprejtrenden kom till Europa. Kunde det verkligen vara ofarligt?

Ja, svarar Kerstin Kahlén på sin egen fråga, under förutsättning att produkterna följer halter givna i yttrandet från SCCS. Kerstin Kahlén är apotekare och senior expert inom kosmetika och hygienprodukter på Läkemedelsverket.

I det underlag som kosmetikaindustrin lämnade för yttrande till EU:s vetenskapliga kommitté 2010 fanns inget som visade på att konsumenter utsätts för risker när de solsprejar sig. Därför kom det heller inte att regleras i kosmetikaförordningen. EU-organet som förkortas SCCS, Scientific Committee on Consumer Safety, citerar ändå i sitt yttrande rekommendationerna från Danish Toxicology Centre (DTC) för att undvika inandning:

Om sprejbåset är öppet används en metod som går snabbare och rådet är då att använda näsfilter och ögonskydd. I en stängd kabin rekommenderas att kunden blundar och har munnen stängd under behandlingen. På en del salonger sprejar man manuellt, vilket är den senast utvecklade metoden.

Sprejen får innehålla 8-14 procent DHA, vilket innebär en högre maxgräns än i de produkterna som du kan köpa själv. De olika halterna används beroende på vilken hudton man har från början.

- Det är inget farligt. Kanske gör man det några gånger i en omgång för att bli brun inför en fest. Det är så mycket annat vi utsätter oss för där risken inte är försumbar, som allergirisken vid hårfärgning, säger Kerstin Kahlén.

Brun utan sol-sprejer som du kan köpa själv får innehålla max tio procent DHA. Gränsen för kosmetiska produkter anses vara säker grundad på de inlämnade uppgifterna till kommittén. Dock behöver inte den exakta mängden anges.

- Är du allergisk räcker det ju med att ämnet förekommer för att en reaktion ska ske, säger apotekaren och experten Kerstin Kahlén.

Fakta: Solsprej

Dihydrocyaceton, DHA, kommer från sockerbetor eller -rör. Erythrulose är en annan aktiv substans som kan användas i solduschar. Också det är en sockerlösning, från hallon, och sägs ge en ljusare färgton.

DHA ger inget solskydd, utan du måste smörja in dig som om du vore vinterblek om du går ut i solen.

På brun utan sol-sprejerna som säljs till konsument står det oftast att man ska undvika att andas in sprejen samt få det i ögon och på läppar.

DHA har använts i brun utan sol-krämer sedan 1960-talet och därefter även i annan kosmetik och ska inte förväxlas med den essentiella omega 3-fettsyran, som också förkortas DHA.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.